Generation Z tror inte på framtiden

På fem år har något hänt. Framtidstron bland unga i Sverige har vänt från övervägande positiv till övervägande negativ. I årets upplaga av Ungdomsbarometern svarar 32 procent av nära 19 000 respondenter i åldrarna 15–24 att samhällets framtid ser ganska mörk eller mörk ut.

2014 var den siffran 21 procent.

– Det här är generation Z, sista bokstaven i engelska alfabetet, och även om det är lite mörk humor finns det i gruppen de som ser apokalyptiskt på framtiden, att de är den sista generationen, säger Ulrik Hoffman.

Skillnaderna i åsikter om framtiden är väldigt liten mellan könen, killar är något mer positiva, men det är inte mycket.

– Det uppenbara är ju att lägga den här utvecklingen bredvid medvetenheten om klimatförändringarna.

Hoffman säger samtidigt att framtidsfrågan är komplex och att ungas åsikter vad gäller politisk tilltro och förmåga att påverka också spelar in.

– Det här är en helt mobil generation, som hela tiden är medveten om vad som rapporteras, säger han.

Är då allt helt kört? Ser generation Z ingen ljusning? Jo, lite hopp tycks existera ändå. Fler och fler ungdomar anser att de har möjlighet att påverka samhället. I undersökningen anger 49 procent av de tillfrågade gymnasieungdomarna de tre högsta alternativen på en sjugradig skala, jämfört med 38 procent år 2011.

– Många fler anger nu att de inte bara tror att de kan påverka utan de har också kunskap om hur de ska göra det, säger Ulrik Hoffman.

Generation Z är, likt andra generationer, ingen homogen grupp. Hoffman säger att det finns tydliga skillnader på olika områden inom gruppen.

– Framför allt syns det i form av politiskt engagemang – det drivs i mycket högre utsträckning av unga tjejer än killar.