Annons

Fredspris till Zelenskyj – eller ingen alls?

19 gånger genom åren har krig och elände fått norska Nobelkommittén att strunta i sitt fredspris.
Kanske är det dags igen – om inte Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i stället prisas för sin kamp.
Nobelpriset • Publicerad 2 oktober 2022
Internationella domstolen, ICJ, har sitt säte i Haag i Nederländerna och grundades 1945 som ett av FN:s sex grundorgan. Arkivbild.
Internationella domstolen, ICJ, har sitt säte i Haag i Nederländerna och grundades 1945 som ett av FN:s sex grundorgan. Arkivbild.Foto: Peter Dejong/AP/TT
Berit Reiss-Andersen är ordförande för norska Nobelkommittén som utser årets fredspristagare. Arkivbild.
Berit Reiss-Andersen är ordförande för norska Nobelkommittén som utser årets fredspristagare. Arkivbild.Foto: Stian Lysberg Solum/NTB/TT
År 2021 delades Nobels fredspris av ryske Dmitrij Muratov och filippinska Maria Ressa, som hedrades för sin kamp för yttrande- och pressfrihet. Arkivbild.
År 2021 delades Nobels fredspris av ryske Dmitrij Muratov och filippinska Maria Ressa, som hedrades för sin kamp för yttrande- och pressfrihet. Arkivbild.Foto: Javad Parsa/NTB/TT
Belarusiska förra presidentkandidaten Svetlana Tichanovskaja under ett besök i Oslo i våras. Arkivbild.
Belarusiska förra presidentkandidaten Svetlana Tichanovskaja under ett besök i Oslo i våras. Arkivbild.Foto: Stian Lysberg Solum/NTB/TT
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, här i ett tal inför USA:s kongress, nämns som tänkbar mottagare av Nobels fredspris. Arkivbild.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, här i ett tal inför USA:s kongress, nämns som tänkbar mottagare av Nobels fredspris. Arkivbild.Foto: Sarahbeth Maney/The New York Times/AP/TT

Senast var det 1972, med brinnande Vietnamkrig, terrordåd vid München-OS och blodig oro i Nordirland, som Nobelkommittén valde att inte dela ut något fredspris.

Någon officiell anledning gavs inte.

Annons

"Men den allmänna åsikten i Oslo var att kommittén inte kunnat hitta någon värdig kandidat", rapporterade nyhetsbyrån AP.

Att inte dela ut ett fredspris kan samtidigt tjäna som en tydlig markering. Första gången det hände var när första världskriget precis hade brutit ut, hösten 1914. Inte heller åren därpå utsågs någon mottagare, förrän Internationella rödakorskommittén (ICRC) prisades 1917 för "insatserna för att ta hand om skadade soldater och krigsfångar och deras familjer".

På samma sätt agerade kommittén också under andra världskriget, då ICRC återigen blev först att prisas efter flera år i rad utan fredspris. Den gången fick Röda korset priset för 1944, även om det meddelades och delades ut först 1945.

Vinnare i öst?

Henrik Urdal, direktör för det norska fredsforskningsinstitutet Prio i Oslo, är dock övertygad om att Nobelkommittén kommer att hitta en pristagare även i år, trots Rysslands krig i Ukraina.

– Det kommer att delas ut ett pris. Det sker viktiga bidrag för fred över hela världen, och i den situation som vi är blir det ännu viktigare att peka på det som görs för fred och försoning och kamp för grundläggande mänskliga rättigheter, säger Urdal till TT.

Hans årliga lista över vilka som han tycker borde få priset toppas i år av två tunga oppositionella från öst: belarusiska oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja och fängslade ryske antikorruptionsaktivisten Aleksej Navalnyj.

– Det skulle ta upp vikten av icke-våldsam kamp för demokrati och mänskliga rättigheter och samtidigt har båda varit väldigt kritiska mot kriget i Ukraina, säger Urdal.

Presidenten i Kiev

Ett annat östnamn som flitigt nämns är Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj – eller rentav hela det ukrainska folket.

– De har så helhjärtat stått upp för fred, frihet och demokrati, både för sitt land men också för hela Europas frihet, säger exempelvis EU-parlamentsledamoten Arba Kokalari (M).

– Det är en viktig signal gentemot Kreml och Putin att vi från omvärlden aldrig kommer att tolerera den typ av aggression som han utför. Det är hela världsordningen som han utmanar, säger Kokalari.

Annons

Om Zelenskyj hann nomineras utifrån innan tiden gick ut den 31 januari är emellertid högst oklart. Visserligen hade sedan ledamöterna i norska Nobelkommittén på sig till sitt första möte därefter att själva nominera, men det mötet inträffade bara några få dagar efter den ryska attacken den 24 februari.

"Svårt att se"

Henrik Urdal tror samtidigt att det även finns andra orsaker till att Zelenskyj inte kommer att få priset.

– Även om Ukraina är det anfallna landet så leder Zelenskyj ett land som är i krig. Och i alla krig ser man övergrepp från båda sidor i en konflikt. Det är svårt att se att kommittén ska ge priset till en statsledare för ett land som är involverad i en sådan konflikt, säger Prio-direktören.

Att priset på något vis kommer att präglas av det pågående kriget i Ukraina är ändå givet. Henrik Urdal kan tänka sig att Nobelkommittén väljer att prisa Internationella domstolen i Haag, ICJ, som bland annat beordrat Ryssland att omedelbart avbryta sin krigföring i Ukraina – om än hittills förgäves.

– Det vore viktigt för att peka på internationell konfliktlösning som ett svar på den ökande polariseringen, säger Priodirektören i Oslo.

Fakta: Nobels fredspris

Mottagarna av Nobels fredspris väljs, i enlighet med Alfred Nobels testamente, av den norska Nobelkommittén som i sin tur utses av det norska parlamentet, stortinget.

Kommittén bildades i april 1897, men kunde dela ut sitt första pris först 1901, då till Henry Dunant, schweizisk grundare av Röda Korset, samt franske fredsaktivisten Frédéric Passy. Första kvinna att prisas var österrikiskan Bertha von Suttner 1905.

Priset ska enligt testamentet gå till "broderskap mellan nationer, avskaffande eller minskande av arméer och för att upprätthålla och främja fred i världen". Pristagaren ska vara nominerad utifrån senast den 31 januari eller av någon av ledamöterna vid Nobelkommitténs första efterföljande sammanträde, som i år hölls den 4 mars. I år har 251 enskilda personer och 92 organisationer nominerats.

Världsdelsmässigt har Europa 49 individuella pristagare, Nordamerika 24, Asien 20, Afrika 12 och Sydamerika 3.

Äldsta vinnare hittills är polsk-brittiske Jospeh Rotblat, som var 87 år när han prisades 1995.

Yngst hittills är pakistanska Malala Yousafzai, som prisades som 17-åring 2014.

19 gånger genom åren har Nobelkommittén valt att inte dela ut något pris: 1914–1916, 1918, 1923–1924, 1928, 1932, 1939–1943, 1948, 1955–1956, 1966–1967 och 1972.

Fakta: Nobels fredspris

Här är de senaste tio årens mottagare av Nobels fredspris:

2012: Europeiska unionen, EU.

2013: Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW.

2014: Barnrättsaktivisterna Malala Yousafzai från Pakistan och Kailash Satyarthi från Indien.

2015: Tunisiens nationella dialogkvartett.

2016: Colombias president Juan Manuel Santos.

2017: Internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen, Ican.

2018: Läkaren Denis Mukwege från Kongo-Kinshasa och yazidiska Nadia Murad från Irak.

2019: Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed.

2020: FN:s livsmedelsprogram, WFP.

2021: Journalisterna Maria Ressa och Dmitrij Muratov, verksamma i Filippinerna respektive Ryssland.

TT
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons