Hot och våld mot vård och medier ska hejdas

Förslagen finns i en utredning som har lämnats till regeringen. De bygger i flera fall på uppmaningar från riksdagen. Tidigare har bland annat brottet sabotage mot blåljuspersonal införts.

Enligt utredaren, hovrättsrådet Anne Rapp, behövs det ett förstärkt straffrättsligt skydd för fler grupper av personal i samhällsviktiga funktioner som utsätts för hot och våld. Hon lyfter fram grupperna hälso- och sjukvårdspersonal, personal inom socialtjänsten, räddningstjänstpersonal, lärare och andra i skolan.

Utredaren föreslår två nya brott för gärningar som redan är brottsliga men som bör bedömas på annan grund för att markera allvaret.

Det ena är våld eller hot mot utövare av viss samhällsnyttig funktion och det andra brottet förgripelse mot utövare av viss samhällsnyttig funktion. I båda fallen ska det finnas ett grovt brott i straffskalan.

Samtidigt konstaterar utredningen att anmälningarna om hot och våld mot tjänsteman och åtalen för sådana brott har minskat med en tredjedel de senaste tio åren. Det gäller dock inte när det handlar om poliser, där har anmälningarna om våld gått motsatt väg – under 2019 och 2020 ökade de med 30 procent.

Rapp uppmanar regeringen att noga följa utvecklingen vad gäller våld mot poliser.

Våld eller hot föreslås ge böter eller fängelse i upp till två år och grovt våld eller hot fängelse i minst ett och högst sex år.

– Införandet av förslagen skulle innebära en skärpt syn på redan brottsliga gärningar, säger Anne Rapp på en pressträff tillsammans med beställarna – justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) och kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S).

En av de många uppmaningar regeringen har fått från riksdagen är att minimistraffet för våld mot tjänsteman bör höjas till sex månader. Men utredningen lägger inget sådant förslag, det skulle inte stå i proportion till straffen för till exempel misshandel som i många fall kan vara betydligt kortare.

Rapp har också haft i uppdrag att se över skyddet för journalister och andra som använder sig av sin yttrandefrihet.

– Den som ger sig på journalister angriper i grunden det fria ordet och begår ett demokratibrott och det ska lagstiftaren se strängt på, säger Morgan Johansson och tillägger att det inte ska gå att lyckas med att skrämma journalister till tystnad.

Journalistkåren är hårt utsatt i ett uppskruvat och hårdnande offentligt samhällsklimat, enligt Rapp. Hon konstaterar att det får faktiska konsekvenser för journalister. Vissa journalister beskriver hur de avstår eller anpassar sin rapportering eller överväger att lämna sitt yrke på grund av våld, hot och trakasserier.

– Det som journalister beskriver är en form av självcensur som riskerar tillgången på korrekt och obegränsad information, säger Rapp.

Utredningen har landat i att det behövs ett starkare straffrättsligt skydd för de som yrkesmässigt bedriver nyhetsförmedling eller annan journalistik. Här föreslås en särskild straffskärpningsgrund som ska gälla vid brott som har begåtts mot en person på grund av att han eller hon yrkesmässigt har bedrivit nyhetsförmedling eller annan journalistik.

Som alternativ har man diskuterat ett nytt brott – brott mot fri åsiktsbildning.

– Hat, hot och trakasserier som riktas mot journalister utgör ett allvarligt demokratiproblem. Nyhetsjournalister råkar värst ut och det är rapporteringen om vissa ämnen som innebär störst risker, säger Jeanette Gustafsdotter.