Fler vill rösta före valdagen

Andelen förtidsröstare har ökat under de senaste EU-valen.

Vid valet 2009 var 30 procent av rösterna förtidsröster. Vid nästa EU-val, 2014, låg siffran på 36 procent, enligt statistik från Valmyndigheten.

– Vi kan konstatera att förtidsröstningen ökar. Den traditionella väljaren som tar på sig finkostymen och går till sin egen vallokal på valdagen är mindre vanlig i dag, säger Maria Nordström.

– I dag är man mer flexibel och reser mer, samtidigt som man har högre förväntningar på att man ska kunna delta i valet oavsett var man befinner sig, fortsätter hon.

Antalet förtidsröstare i riksdagsvalen började öka redan under 70-talet. Längre bakåt i tiden var många av dem som förtidsröstade högutbildade personer som reste mycket.

– I takt med att förtidsröstningen har ökat har också skillnaderna mellan vallokalröstarna och förtidsröstarna minskat, säger Stefan Dahlberg, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Antalet förtidsröstare minskade igen i takt med att postkontor stängdes runtom i landet under 1990-talet (fram till 2006 hade Posten ansvaret för förtidsröstningen). Inför riksdagsvalet 2006 tog kommunerna över ansvaret.

– Andelen förtidsröstare exploderade då i antal och det har fortsatt att öka. Röstmottagningsställena har blivit fler och i samband med det ökar antalet förtidsröstare, säger Stefan Dahlberg.

– När det till exempel finns röstmottagningar i gallerior, som människor besöker ofta, blir det enklare att rösta. Det gör att fler väljer att rösta i förtid.

Över tid har det skett förändringar när det gäller vilka partisympatisörer som väljer att förtidsrösta. Socialdemokraterna var exempelvis starkare i de traditionella vallokalerna fram till de fyra senaste riksdagsvalen, då de var starkare i förtidsröstningslokalerna.

– För Moderaterna är förhållandena omvända. Från 1982 fram till valet 2014 var Moderaterna starkare i förtidsröstningen, men 2014 var Moderaterna för första gången starkare i vallokalen, säger Stefan Dahlberg.