Fed ser ljusning – minskar stödköpen

Fed meddelade i ett uttalande på onsdagen sin plan för att minska stödköpen till följd av pandemin. Som väntat minskas de med 15 miljarder dollar i månaden.

I dag köper centralbanken tillgångar för 120 miljarder dollar i månaden. Syftet har varit att stimulera USA:s ekonomi och hålla nere räntorna. Men med ekonomin på väg att återhämta sig anses det inte längre nödvändigt.

– Det har varit ett avgörande verktyg som bidragit till att behålla den finansiella stabiliteten tidigt under pandemin och sedan dess gynnat marknaden, säger Jerome Powell, ordförande för Fed, på en pressträff.

Om den utstakade vägen följs kommer obligationsköpen att avslutas i juni nästa år. Fed reserverar sig för att planen kan ändras beroende på ekonomin.

Marknaden väntar ett par höjningar av den amerikanska styrräntan under andra halvan av nästa år. Men tills vidare väljer Fed att lämna räntan oförändrad, i intervallet 0–0,25 procent. Feds egen prognos är att räntehöjningarna kommer först 2023.

Samtidigt oroar inflationen allt mer. Fed och fler och fler bedömare har börjat luta åt att inflationstendenserna kanske inte är så tillfälliga som det först målats upp, att det mest skulle handla om högre energipriser och komponentbrist i industrin, faktorer som tidigare har viftats bort som just tillfälliga.

Den amerikanska inflationen ligger på runt 5 procent och färsk statistik visar på att löneökningarna stiger snabbare än tidigare.

Feds mål är en inflation på 2 procent.

Jerome Powell tog upp oron under onsdagens pressträff och betonade att nertrappningen av stödköpen inte ska ses som en direkt signal för Feds räntepolicy.

– Vi tror fortsatt att vår dynamiska ekonomi kommer att anpassa sig till obalansen mellan tillgång och efterfrågan. Det kommer att återgå till det normala men tidpunkten är väldigt osäker, säger han.

Frida Bratt, ekonom på nätmäklaren Nordnet, noterar nyansskillnaden i Feds kommentarer om inflationen. Tidigare beskrev den som tillfällig, nu heter det "förväntas vara tillfällig".

"En något mindre självsäker formulering. Å andra sidan behåller man tron på att den är just tillfällig, vilket ändå skvallrar om att Powell kanske ändå inte har så bråttom med att höja räntan som marknaden för tillfället tror", skriver hon i ett mejl till TT.

Enligt Frida Bratt kan agerandet kring räntan få spridningseffekter till svenskarnas plånböcker.

"Stockholmsbörsen är faktiskt mer beroende av hur Fed gör med räntan än hur Riksbanken gör. Och eftersom marknadsräntorna påverkar bankernas finansieringskostnader påverkas i förlängningen också våra bolåneräntor."

Normalt tar centralbanken även sysselsättningen i beaktande vid sina räntebesked. Men om inflationen drar iväg för mycket, eller håller i sig för länge?

– Då kan Fed tvingas till en inbromsning i förtid för att få bukt med inflationsproblem, säger SEB-ekonomen Elisabet Kopelman med extra fokus på Feds agerande.

Slutsatsen blir att läget är osäkert, både vad gäller utvecklingen på arbetsmarknaden och inflationen, och att Fed håller dörrarna öppna för att eventuellt vrida åt stimulanskranarna i ekonomin snabbare än vad de tidigare gett sken av, resonerar Kopelman.

– Om de bestämmer sig för att skära ned köpen snabbare än de här 15 miljarderna, då kan det öppna upp för att de börjar höja (räntan) tidigare. Det skulle nog få genomslag på både valutor, räntor och därmed också påverka börserna negativt, säger Kopelman.