Emmas mamma är alkoholist

Att vara anhörig.

- Jag förstod det inte från början. Jag kommer ihåg att jag redan som åtta-nioåring kände mig otrygg runt stora helger som midsommar, men det var först under tonåren jag erkände för mig själv att min mamma faktiskt var alkoholist, säger Emma.

Hon är en av många anhöriga som plågats i åratal av att se någon närstående gå djupare och djupare ner i beroendet. Enligt Emma började problemen på allvar när hennes mamma hittade en ny man efter föräldrarnas skilsmässa. Först festades det hela helgerna hemma, men det dröjde inte länge innan det dracks upp till sex dagar i veckan.

- Jag har aldrig varit konflikträdd, så jag bråkade ofta med min mamma och försökte få henne att inse vad hon höll på med. Men hon har alltid förnekat att hon har problem med alkoholen, berättar Emma.

Resultatet blev att Emma tidigt fick ta på sig mammarollen, för sin egen mamma. Hon kontrollerade ständigt sin mamma och den nye mannen, genom att till exempel tömma kylskåpet, skafferiet, byrålådorna och alla andra ställen där hennes mamma gömt flaskor.

- En gång hittade jag flera flaskor hembränt gömt i närheten av sängen tillsammans med ett par liter apelsinjuice. De hade ställt fram allt på ett sätt som skulle göra att de till och med slapp röra sig från sängen för att kunna dricka, säger Emma och ler lite uppgivet.

När mamman och hennes nya man skiljde sig trodde Emma att det äntligen skulle bli bättre. Nu skulle problemen gå över och hennes mamma skulle återgå till att var just hennes mamma. Men så blev inte fallet.

- Jag hade alltid skyllt mammas beroende på hennes nya man, men när hon inte blev bättre insåg jag hur fel jag haft. Mammas beroende blev i stället bara värre och värre och det värsta av allt var att hon inte ville göra något åt det.

Emma berättar om hur hon själv tog på sig hela ansvaret för sin mamma. Hon kontrollerade henne hela tiden, försökte få henne att sluta dricka, såg till att hon åt mat, att

hon sov och inte skämde ut sig.

- En dag ringde en granne och berättade att mamma kört iväg med sin bil, kraftigt berusad. Jag blev tvungen att ringa till polisen och anmäla min egen mamma vilket var droppen som fick bägaren att rinna över. Det var tvunget att få ett stopp.

Tillsammans med sin bror valde Emma att ställa ett sista ultimatum till sin mamma, antingen sökte hon hjälp för sitt beroende eller så skulle de säga upp bekantskapen med henne. Mamman valde det senare alternativet.

Det var två och ett halvt år sedan, nu har Emma accepterat situationen som den är, att hennes mamma är alkoholist. Men det är efter snart ett års terapi i Motiva, en grupp för anhöriga till alkoholister. Hon säger att hon pratat bort all sin ilska och att hon insett att det inte finns något hon kan göra.

- Den dagen då jag förstod att jag inte ansvarade för min mamma, att det inte längre var mitt ansvar hur hon levde sitt liv, eller att det inte skulle vara mitt fel om hon drack ihjäl sig. Den dagen lyftes en stor sten från mitt bröst, berättar Emma.

Själv har hon inga problem att prata om sin mammas beroende. Hon berättar det för sina vänner och försöker inte dölja det om någon frågar. Det gör kontrasten mellan henne och släkten på mamman sida stor, något som resulterat i att de inte träffas lika ofta längre.

- Många i min släkt har skuldkänslor och vill inget hellre än att dölja och tysta ner min mammas problem. Men jag vägrar spela med i det spelet av förnekelse. Det kan jag bara inte, säger Emma och fortsätter:

- Så bra som jag mått de år jag inte haft kontakt med min mamma har jag aldrig mått tidigare. Självklart älskar jag min mamma, men det är bara så att mamma inte alltid är mamma och då är det kanske bättre att vi är på olika håll.

Emma heter egentligen något annat.

Alkoholpolikliniken

På alkoholpoliklinken i Kalmar tar man hand om cirka 300 patienter varje år. Det kan vara allt från medelålders alkoholister som druckit kraftigt under många år till tonåringar som helt enkelt fått fel förhållande till sitt drickande. Ökningen av antalet personer i den senare gruppen är mycket tydlig, enligt Sven Asplind som jobbar på alkoholpoliklinken och är socionom med inriktning alkohol.

- Vi får både fler yngre och fler högkonsumenter hit, vilket självklart är en effekt av den ökade alkoholkonsumtionen i samhället. Men den kraftiga explosion av drickandet som som vi ser nu kommer vi inte se full effekt av förrän om flera år, säger Sven.

På alkoholpolikliniken jobbar, förutom Sven, en sjuksköterska och en läkare. Som alkoholist kan man här få allt från information och rådgivning till medicinsk- och samtalsbehandling. Nästan 80% av arbetet är dock samtalsbehandling och då handlar det om att få alkoholisten att avvänjas från sitt beroende.

- All behandling förutom mediciner är helt gratis och ringer man för att boka tid är målsättningen att man alltid ska kunna få komma hit inom den närmsta veckan. Man kan komma själv eller tillsammans med någon anhörig. De som vill vara anonyma får självklart vara det, berättar Sven.

Han förklarar att det grundläggande och viktigaste alltid är att alkoholisten själv insett att dennes problem med alkohol måste bekämpas. Är man öppen och redo att förändra sitt liv är det inte så hemskt svårt som det kan tyckas från början, menar Sven. Mer problematiskt blir det dock då familjen och de anhöriga försöker tvinga alkoholisten att behandla sina problem.

- Man måste själv vilja. Utan motivationen blir behandlingen lönlös. Det är hemskt att se när familjen sedan länge tröttnat, medan den beroende varken förstår, känner eller vill göra något åt det, säger Sven.

Problemet med alkohol är dock ingen klassfråga. Enligt Sven kommer det folk från alla klasser och kulturer, även om den största delen av patienterna kommer från vad man förr i tiden kallade medelklass.

- Ofta kan alkoholisten sköta sitt jobb och sociala liv klanderfritt vilket gör att alla inte alltid vet vad som försiggår. I många fall är det då familjen som får ta de stora smällarna, säger Sven.

Alkoholpolikliniken har öppet måndag till fredag samt kvällsöppet en till två dagar i veckan. Telefonnumret är: 0480 - 45 09 01

Läkare

- Det finns inget organ som alkohol inte påverkar. Magen, tarmarna, levern, bukspottskörteln, blodtrycket, alla påverkas av alkoholintag. Resultatet kan till exempel bli magkatarr, kraftiga diarréer, dåligt upptag av vitaminer och inflammationer, säger Charlotta Brunner som är överläkare på avgiftningsavdelningen 62 i Kalmar.

Dit kommer alkoholister för att få medicinsk behandling för sitt beroende. De ligger inne i cirka en vecka och får då olika former av mediciner för att försöka motverka den abstinens och de problem som uppkommer när en alkoholberoende kropp plötsligt inte får den alkohol den är van vid. En kropp som under lång tid vant sig att ständigt ta upp alkohol reagerar kraftig när tillförseln plötsligt slutar. Hjärnan kan bli hyperaktiv, man kan få epilepsianfall, pulsen ökar och om man inte behandlas med mediciner kan det sluta så illa som med döden.

- Det är de tyngre missbrukarna som hamnar här. De som gått så långt i sitt beroende att de först måste få medicinsk hjälp innan man på allvar kan påverka deras liv i övrigt. Det är dock viktigt att hela tiden ha det psykiska tänkandet i vårt arbete. Drickandet kan oftast kopplas ihop med psykiskt lidande och därför slussas våra patienter vidare till andra former av behandlingar efteråt, där man genom bland annat samtalsbehandling försöker få bukt med problemen, säger Charlotta Brunner.

De som i unga år går in i ett alkoholberoende lider större risk för alvarliga skador än vad äldre missbrukare gör enligt Charlotta. Det beror bland annat på att de yngres hjärna fortfarande inte är fullt utvecklad samtidigt som unga oftast gör fler dumheter när de är på fyllan än vad äldre gör. Någon större skillnad mellan perioddrickande eller nivådrickande kan man dock inte utrkilja. Det är nämligen liknande skador om man dricker en jämn mängd hela veckan eller om man häller i sig ofantliga mängder på helgerna.

- Förr var svenskar ofta nyktra på vardagarna och sedan söp vi oss redlösa på helgerna, men nu för tiden när alkoholpolitiken blir mer och mer liberal har vi tagit till oss en annan alkoholkonsumtion. Vi kan ofta gå ut med kompisarna och ta ett par öl mitt i veckan utan att det är något konstigt i det. Denna förrändring kommer i det långa loppet med största sannolikhet generera fler alkoholister, säger Charlotta.

Vissa människor tål mer alkohol och andra tål mindre, men en högre toleransnivå innebär inte att kroppen klarar av alkoholen bättre. Istället innebär det bara att man måste dricka mer alkohol för att nå det efterlängtade ruset, vilket indirekt gör att kroppen utsätts för ännu mer gifter. Toleransnivån höjs ju oftare man dricker, vilket också gör att den efterlängtade rusnivån ständigt blir svårare att nå.

- Vi har patienter här på avdelningen som kan stå upp, prata och redogöra för sig själva med fyra promille i blodet, en mängd som du och jag skulle dö av direkt, säger Charlotta.

Tips på bra sajter om alkohol

http://www.alkoholprofilen.se/

Testa dig själv för att se hur allvarligt ditt drickande egentligen är.

http://www.alkoholkommitten.se/

Mer information om alkohol och dess skador

http://www.aa.se/

Anonyma alkoholisters hemsida

http://www.al-anon.a.se/

En anhörighetsgrupp som bland annat finns i Kalmar