Eldsvådan avslöjade den illegala djurhandeln
I oktober 2017 eldhärjades en fastighet i Borås. När brandkåren släckt branden upptäckte de att lokalen var fylld med terrarier innehållande mängder med reptiler och andra ovanliga djur.
Troligen hade branden orsakats av vårdslöshet med elektronik och värmelampor som installerats för att ge ljus och värme till terrarierna. Merparten av de reptiler som fanns i lokalen dog av brandröken. Till försäkringsbolaget uppgav mannen senare att det vid brandtillfället fanns omkring 1 000 djur i lokalen.
Djur brann upp
– Allt började med att massa djur brann upp. Och sen började vi titta i mannens datorer och telefoner och upptäckte att han under några år i princip levt på att sälja sånt här, berättar kammaråklagaren Christer Jarlås.
I juli förra året åtalades mannen och på måndag inleds rättegången. Han står åtalad för två fall av grovt artskyddsbrott och ett fall av smuggling. Mannen medger händelseförloppet för samtliga åtalspunkter men nekar till brott.
Med lokalen som bas hade mannen byggt upp sin verksamhet. Enligt åtalet bedrev han en omfattande illegal handel av ormar, sköldpaddor och ödlor. Under ett par år levde han på försäljningen och åklagaren betecknar den som yrkesmässig.
Mannen misstänks för att ha köpt och sålt uppemot 1 000 sällsynta och skyddsvärda reptiler och andra djur under åren 2016–2017.
– Vi bygger åtalet på de annonser han har lagt ut och de MMS-chattar med bilder där han köpt och sålt, säger Christer Jarlås.
Han tror att det rört sig om många fler djur.
– Men resten av djuren är döda, de brann upp när lokalen fattade eld, säger han.
Mannen stoppades också på Svinesundsbron i september 2017 med 20 reptiler i bagaget som han försökte föra in i Norge. Han saknade tillstånd att exportera djuren och både svensk och norsk polis har utrett det som i åtalet betecknas som smuggling.
Kopplingar till annat mål
I slutet på maj inleddes en annan rättegång i Lunds tingsrätt där en man står åtalad för bland annat grovt artskyddsbrott. Hemma hos mannen hittades 800 ödlor, krokodiler och andra reptiler. De två målen har beröringspunkter med varandra.
– Där finns en kopplingar till det här målet. För mannen som står åtalad i Borås har köpt djur av mannen som står inför rätta i Lund, säger Christer Jarlås.
Nyligen prövades också ett annat mål i Hovrätten för Västra Sverige. En man i 50-årsåldern har på nätet bland annat bjudit ut klor av svartbjörn och fjädrar av vithövdad havsörn. I tingsrätten dömdes han till ett år och fyra månaders fängelse för grovt artskyddsbrott. Hovrättens dom väntas komma inom två veckor.
Kan ge praxis
Ändå finns det få fall av grovt artskyddsbrott som prövats rättsligt.
– Det är viktiga mål som kan ge oss praxis i fråga om artskyddsbrott, förklarade kriminalinspektör Anna Bergquist vid artskydds- och kulturarvsbrottsgruppen på polisen i samband med åtalet mot Boråsmannen.
– Vi ser att det finns både nationella och internationella nätverk som i stor omfattning bedriver illegal handel med reptiler på internet och andra sociala chattplattformar.
Fakta: Artskyddsbrott
Artskyddsbrott regleras i miljöbalken men skiljer sig från de mer typiska miljöbrotten. Exempel på artskyddsbrott är illegal handel med hotade arter.
Den mest kända internationella överenskommelsen som handlar om handel med vissa utrotningshotade vilda djur och växter är Washingtonkonventionen. I dagligt tal benämns den ofta som Cites-konventionen efter sitt engelska namn: Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora, och därför talar man ibland om Cites-brott. Konventionen är implementerad i EU genom Cites-förordningen.
Artskyddsbrott innebär att man bryter mot någon av de regler som finns till skydd för vilda djur och växter. Det kan handla om att skada fridlysta djur eller växter i den svenska naturen. Det kan även handla om att importera, köpa eller sälja sådana arter som är skyddade enligt internationella regler, bland annat Cites-förordningen.
Handel, transport, förevisning och preparering av hotade djur, ägg, bon och växter kan innebära artskyddsbrott om det inte sker i enlighet med svenska och internationella regler.
Turister är skyldiga att ta reda på om det är tillåtet att ta hem exempelvis en fin snäcka eller ett par skor eller en väska som är gjord i skinn. Risken finns att den vara som du tar hem från utlandet finns med på listor över varor som inte får föras in i Sverige och att du därmed gör dig skyldig till ett artskyddsbrott.
Källa: Polisen
