Bonnesens försvar: De "klippte och klistrade"

– Vi hoppas att ni kommer att se det vi har sett, nämligen att det Birgitte Bonnesen sade var sant och återspeglar gott och väl bankens löpande arbete mot penningtvätt, år ut och år in, säger Birgitte Bonnesens advokat Per E Samuelson när rättegången mot Swedbanks före detta vd på måndagen går in på sin fjärde dag.

Förra veckan lade åklagaren fram sin bevisning och nu är det försvarets tur.

Upprinnelsen till åtalet är ett avslöjande av SVT:s Uppdrag granskning 2019 som visade på omfattande misstänkt penningtvätt i bankens verksamhet i Estland.

Per E Samuelson hävdar dock att åklagaren bygger åtalet på ett ofullständigt underlag, att det har förekommit felaktiga påståenden i Uppdrag gransknings program samt att Birgitte Bonnesen inte har vilselett eller spelat ned riskerna med penningtvätt i banken.

Han menar också att Finansinspektionen, som bötfällde Swedbank på fyra miljarder kronor 2020 för allvarliga brister i penningtvättsrutinerna, inte hade korrekta uppgifter.

Uppdrag granskning slår ifrån sig advokatens påstående om felaktigheter i programmet.

"Våra tidigare granskningar i fallet Swedbank finns alla att se på SVT play. Den som tar del av dessa kan själv direkt se samma sak som vi gör när vi analyserar advokat Samuelsons påståenden: Han har helt fel", säger Axel Björklund, ansvarig utgivare för Uppdrag granskning, i en kommentar till TT.

Som underlag lägger han i rätten bland annat fram uttalanden som Birgitte Bonnesen gjort i intervjuer med analytiker, utkast ur hennes vd-ord i delårsrapporten från 2018 samt intervjuer med amerikanska tv-kanalen CNBC.

– Vår ståndpunkt är att när domstolen ska bedöma om Birgitte Bonnesens uttalanden var korrekta eller inte så måste man ta med i beräkningen allt material som har offentliggjorts av banken, säger han.

Rättegången handlar inte om penningtvätt specifikt utan åklagaren menar att Birgitte Bonnesen medvetet har undanhållit information för investerare och medier om misstänkta transaktioner i Swedbanks estniska verksamhet.

Hon har därför enligt åtalet gjort sig skyldig till svindleri alternativt marknadsmanipulation.

Enligt åtalet kände Birgitte Bonnesen till brister i penningtvättarbetet i Estland redan 2016. Men på frågor från journalister i samband med delårsrapporter 2018 och 2019 hävdade Bonnesen att det inte fanns några sådana problem.

Per E Samuleson menar att medierna har “klippt och klistrat” och inte återgett hela bilden av vad Birgitte Bonnesen faktiskt sade.

– Det är en journalistisk frihet att välja det man vill skriva, men det innebär att det blir taget ur sitt sammanhang. För att se sammanhanget behöver man ta del av de uttalanden där Birgitte Bonnesen har fått tala till punkt, säger han och fortsätter:

– Åklagaren har grävt fram några promemorior, men de har inte tagit fram kronologin mellan dessa promemorior. Vi har tagit fram allt underlag som knyter ihop säcken, och som visar svart på vitt bankens oerhört seriösa arbete mot penningtvätt,.

När det gäller en andra åtalspunkt, som rör insiderbrott, så menar åklagaren att Birgitte Bonnesen gjorde sig skyldig till röjande av insiderinformation när hon informerade bankens största ägare om Uppdrag gransknings program innan det sändes.

Försvaret menar dock att hon inte kan ha gjort sig skyldig till det eftersom hon inte visste vad programmet skulle handla om, och därmed inte hade någon insiderinformation.