150 minuter rörelse i veckan – för folkhälsan

Spädbarn behöver röra på sig flera gånger om dagen precis som de allra äldsta, även om förutsättningarna ser olika ut. I alla fall enligt de nya rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten där alla åldersgrupper finns med. Gemensamt för alla är att det stillasittande vi i alltför hög utsträckning ägnar oss åt behöver brytas upp med en stunds rörelse.

Det är bättre med lite aktivitet än ingen alls och det är bra att börja med små mängder aktivitet och sedan öka gradvis, skriver myndigheten.

För 0–5-åringar handlar det om att röra sig på olika sätt under dagen, till exempel lek, utevistelse och utforskande av olika miljöer. Stillasittande i till exempel barnvagn eller barnstol bör brytas av med pauser där barnen rör sig.

Barn och ungdomar som är 6–17 år bör ägna sig åt regelbunden aktivitet och pulshöjande aktivitet i genomsnitt en timme om dagen. Även högintensiv fysisk aktivitet rekommenderas minst tre dagar i veckan.

Vuxna upp till 64 år rekommenderas pulshöjande aktivitet i måttlig intensitet under minst 150–300 minuter varje vecka, eller minst 75–150 minuter på hög intensitet. Fysisk aktivitet bör finnas med hela veckan, både på vardagar och helger, enligt riktlinjerna.

För den äldsta gruppen i Folkhälsomyndighetens lista, 65 år och äldre, rekommenderas liknande aktivitet som för andra vuxna. De bör dock även lägga till muskelstärkande aktiviteter minst två dagar i veckan och balansträning tre dagar i veckan.

Riktlinjerna är tänkta att i första hand vara ett stöd för det arbete som pågår inom myndigheter, både nationellt och lokalt, och andra aktörer, för att öka den fysiska aktiviteten i befolkningen.

Människors möjlighet till att minska sitt stillasittande påverkas av många faktorer. Det gör att det krävs samverkan mellan olika aktörer, och de nya riktlinjerna är tänkta att stötta detta arbete. Exempelvis kan det handla om insatser inom skola och förskola, på arbetet och inom vården.

Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson är nöjd över att kunna lansera riktlinjerna trots pandemin.

– Det är inte bara så att det råkar komma nu, utan behovet av de här riktlinjerna är ju särskilt stora just nu, säger han vid en konferens om folkhälsa där beslutsfattare inom kommuner, regioner och staten deltar.

För många har den fysiska aktiviteten förändrats under pandemin, för vissa har den ökat och för andra har den minskat. Men pandemin har även lett till ökad medvetenhet om folkhälsa, enligt Johan Carlson.

– Det finns en ökad medvetenhet om betydelsen av folkhälsoinsatser, hälsofrämjande och förebyggande hälsoinsatser, men inte minst fysisk aktivitet. Vi har ju ändå försökt hålla det uppe i Sverige till skillnad från många andra länder, säger han.

– Hoppas att det ska bli en nystart i det här arbetet.