Annons

Aktivist: "Rädd att vi går mot inbördeskrig"

Demonstranter som protesterar mot militärkuppen i Sudan möts redan av dödligt våld.
Nu när premiärminister Abdalla Hamdok avgått befarar många att ännu mer blod kommer att spillas.
Sudan • Publicerad 7 januari 2022
Demonstrant i Khartum, Sudan på juldagen.Foto: Marwan Ali/AP/TT
Civilsamhället är starkt i Sudan. Bild från protest den 2 januari i Khartum.Foto: Marwan Ali/AP/TT

Innan de bröt armarna på Hamadas vän sade soldaterna samma sak som andra demonstranter vittnat om.

"Så det är du som förolämpat oss?"

Annons

– Jag vet inte varför de säger så, men det kan ha att göra med att det är förbjudet att förolämpa officiella ämbetsmän i Sudan. Det kanske ger dem befogenhet att bruka våld, säger Hamada som av säkerhetsskäl inte vill ha sitt fullständiga namn utskrivet.

Just den här gången hade Hamadas vän tur. Han överlevde. Enligt läkare och vårdpersonal har minst 60 personer dödats i protesterna som outtröttligt pågått sedan kuppen den 25 oktober 2021, då det civil-militära styre som skulle leda Sudan mot demokrati avsattes av av militären under general Abdel Fattah al-Burhan.

Hamada befarar att den egentliga dödssiffran är betydligt högre.

– Vi har ett stort antal försvunna. De som blivit attackerade av militären säger att de sett personer bli skjutna, men att deras kroppar förts bort. Det finns en stor risk att alla som saknas blivit dödade och att deras kroppar gömts undan, säger han över telefon till TT.

Värre efter Hamdok

Intervjun sker under en dag då inga större protester planerats. Annars hade telefonlinorna varit kapade, tillsammans med internettillgången. Under vintern har två protester i veckan varit schemalagda, enligt planer som skickas till de kvartersvis organiserade protestgrupperna varje månad. Men de senaste två veckorna har allt fler protester sammankallats med kort varsel, ofta dygnet före.

– När många människor dödats blir det ofta fler protester, vilket gör det ännu mer våldsamt på gatorna eftersom militären slår ned hårt mot dem.

Redan innan premiärminister Abdalla Hamdok avgick i söndags hade allt fler skott börjat avlossas mot demonstranterna, berättar Hamada.

– Vi visste att något var på väg att hända. Jag väntar mig att det blir ännu värre nu när vi inte har någon civil representant i styret. Även om han var svag och gjorde en överenskommelse med militären efter kuppen för att återinställas, var det bättre än inget, säger han.

Fastän protesterna fortsätter har många sudaneser tappat hoppet om att komma tillbaka till den väg mot demokrati som inleddes när diktatorn Omar al-Bashir störtades 2019, som svar på långa, även då ofta våldsamt nedslagna, protester från den unga befolkningen.

"Våldet kommer öka"

Hamdok representerade den civila delen av övergångsstyret som följde i form av ett civil-militärt råd och en civil regering. Stora delar av militären som sedan avsatte Hamdok i oktoberkuppen har nära kopplingar till al-Bashirs islamistiska styre.

Annons

– Människor kommer fortsätta protestera och militären kommer fortsätta döda dem, säger Hamada, som arbetar med människorättsfrågor, och fortsätter:

– Jag ser ingen annan utväg, för ingen är villig att förhandla. Inga politiker kommer att vilja föra samtal med militären, för de har sett hur allmänheten satte sig emot Hamdok när han gjorde det.

Redie Bereketeab, senior forskare vid Nordiska Afrikainstitutet, håller med om att Hamdoks avgång försvårade läget avsevärt.

– När han gjorde en kompromiss med militären efter kuppen trodde man att det skulle bli en fredligare övergångsperiod. Men det accepterades inte av det civila. Och så länge det inte finns en teknokratisk regering så är risken för mer våld överhängande, säger han.

Demonstranterna är bestämda, påpekar Bereketeab. Men militären kommer troligtvis inte heller backa.

– Om man inte får till en lösning som båda sidor, det civila och militära, accepterar, så kommer våldet att öka, säger han.

Fruktar inbördeskrig

Det finns en rädsla för att de än så länge fredliga protesterna snart kommer att ta en våldsam vändning.

– Målet är att fortsätta protestera fredligt, men det finns en gräns. Min uppfattning är att demonstranterna blir allt argare av militärens dödande, säger Hamada.

Om stämningen på gatorna fortsätter att trissas upp finns det också en risk för att militären vänder sig till beväpnade milisgrupper i Sudan som än så länge hållit sig borta från våldsamheterna, och ber om deras hjälp att slå ned mot demonstranterna.

– Jag är rädd att vi går mot inbördeskrig, säger Hamada.

Fakta: Sudan

Sudan har ett förflutet som brittisk koloni. Genom Nilen spelade landet en viktig geostrategisk roll för bland annat bevattningen i Egypten.

Sudan blev självständigt 1956, därefter följde decennier av konflikter och inbördeskrig. I juli 2011 delades landet och Sydsudan bildades. Tvister och oroligheter har fortsatt härja området.

2019 störtades den hårdföre presidenten Omar al-Bashir, som hade styrt landet sedan 1989, efter omfattande protester. al-Bashir har åtalats av internationella brottmålsdomstolen ICC för krigsbrott i provinsen Darfur.

Efter Omar al-Bashirs fall etablerades ett övergångsstyre i form av ett civil-militärt råd och en civil regering.

Den 25 oktober genomförde militären en kupp och avsatte det civila styret.

Det oljerika Sudan har omkring 43 miljoner invånare. Huvudstaden heter Khartum.

Källa: UI/Landguiden

TT
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons