Annons

Bybor kämpar för korsning

Banverket vill stänga järnvägsövergången vid Långaslät. Men byborna kämpar emot. Övergången är sedan början av 70-talet deras naturliga utfart till landsvägen
Nybro • Publicerad 29 december 2003
Per-Ola Franzén, Carola Larsson och Annamaria Blad är alla bybor i Långaslät. De kämpar mot myndigheter och rättsinstanser för att behålla den järnvägskorsning som Banverket vill stänga.foto: JAN STENQVIST
Per-Ola Franzén, Carola Larsson och Annamaria Blad är alla bybor i Långaslät. De kämpar mot myndigheter och rättsinstanser för att behålla den järnvägskorsning som Banverket vill stänga.foto: JAN STENQVISTFoto: 

Konflikten har de senaste åren gått flera turer mellan myndigheter och rättsinstanser. Tingsrättens fastighetsdomstol och Göta hovrätt har behandlat frågan.

Och den är långt ifrån avgjord.

Annons

Just nu ligger ärendet hos Lantmäteriet.

Banverket vill stänga korsningen för att höja säkerheten på järnvägssträckan mellan Nybro och Emmaboda.

Men då kommer byborna i Långaslät i kläm. Ett tiotal hushåll berörs.

För dem, och för ett stort antal timmertransporter som dagligen passerar korsningen för att ta sig över till riksväg 25, är övergången av mycket stor betydelse.

- Den är jätteviktig. Det är den som vi alla använder för att ta oss ut på landsvägen, säger Per-Ola Franzén som bott i Långaslät i 17 år.

"Den är livsfarlig"

I somras byggdes en bro över järnvägen tre kilometer öster om Långaslät. Banverket hoppades därmed kunna stänga de övriga korsningarna. Men grusvägen från byn till bron är smal och krokig. I anslutning till bron finns dessutom en skarp sväng som flera bybor anser är feldoserad.

- Den är livsfarlig. Där kommer en olycka att ske förr eller senare, anser Carola Larsson som är nyinflyttad i byn.

Byborna vill behålla sin korsning, eller få Banverket att bygga en tunnel. Banverket å sin sida hävdar att järnvägen och landsvägen ligger alltför nära för att en tunnel ska vara möjlig.

"Det finns lösningar"

Annons

Men det argumentet köper inte byborna.

- Det finns lösningar om bara viljan finns. Det gäller bara att hitta en lämplig placering, säger Annamaria Blad.

Korsningen byggdes 1970 som ersättning för två andra korsningar som stängdes. Men någon formell avsyning av korsningen tycks aldrig ha gjorts, och därför menar såväl Banverket som tingsrätten och lantmäteriet att byborna egentligen inte har rätt att använda den som ersättningväg. Byborna hänvisas till bron. Om korsningen stängs innebär det en omväg på minst sex kilometer att ta sig från Långaslät till Örsjö.

- Det kan vi inte acceptera, säger Carola Larsson.

Etablerad ersättningsväg

Tingsrätten, hovrätten och även lantmäteriet har i tidigare utslag antytt att korsningen kan betraktas som etablerad ersättningsväg. I ett utslag från Göta hovrätt som kom strax före jul sägs att det är rimligt att tillmötesgå bybornas krav, exempelvis genom en enklare tunnel.

Frågan ligger nu hos lantmäteriet.

Jan Stenqvist
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons