Flexibel familjebil där det mesta är tillräckligt bra

Visst, det får väl medges att även Mazdas skjutdörrar brusar lite, men inte störande på något sätt. Det är lite typiskt för den här bilen. Lite av bror Duktig och lite av Uppfinnar-Jocke men ingenting av Joakims Schabillac.

Motorhuven är kort och brant, sidodörrarna öppnar generöst, bakluckan likaså och inne i bilen är många detaljer väl genomtänkta för att göra livet lättare. Andra stolsraden är normalt två bra fristående stolar, men under den ena finns ett enklare säte att fälla upp och plötsligt blir bilen sjusitsig. Nöjer man sig med sex sittplatser så finns det ett bord under den andra stolen så att baksätespassagerarna kan hugga in på sin färdkost utan att behöva ha den i knät, eller exempelvis spela schack.

Ett extra säte Mazda 5 är i första hand en mycket rymlig bil för fyra personer som lätt kan bli sjusitsig med mindre utrymme för bagage. Tredje stolsraden är lätt att fälla upp men den är ingen höjdare för vuxna. Bilen är något rymligare än exempelvis VW Touran men inte lika rymlig som Renault Espace.

Eftersom det handlar om en bil som är något högre än de flesta andra får vi också en bra sikt från förarplatsen. Något som de utmärkta stora yttre backspeglarna hjälper till med. Torkarna har en bra svepyta och strålkastarna tillhör de bättre så visst är det mer av bror Duktig än vräkig lyx-Schabillac över Mazdas femma.

Smidig i stadstrafik Den här biltypen brukar inte tilltala prestandahungriga kepsnissar eller prestigetörstande slipsbärare så Mazda har inte bekymrat sig om att förse bilen med potenshöjande motorteknik eller adrenalindrivande vägegenskaper. Däremot sitter det en smidig och varvvillig fyrcylindrig motor med tillräckligt många hästkrafter och tillräckligt låg bränsleförbrukning i bilen. Bilen är snäll på vägen och smidig i stadstrafik men det är ingen bil man tävlar vid trafikljus med eller gnisslar däck i rondellen med. Den här bilen är för post-kepsnisse-generationen. Det vill säga den yngre familjen med några ungar, eventuell barnvagn och stort behov av att lasta allt från skidor till matkassar och där är den snudd på suverän tack vare stora skjutdörrar och flexibel inredning.

Föraren har en bra och överskådlig instrumentering till sin hjälp men växellådan hör till de tråkigare, läs den manuella växellådan. Passagerarna i rad två är vinnarna. Bra sikt, lätt att komma in och ut, utmärkta stolar och gott om fack, bord och annat av livets nödtorft för den som sitter i bilen men inte bakom ratten. Tredje raden är väl inget under av komfort men två vuxna kan åka en bit utan problem och några juniorer kan sitta riktigt bekvämt. Problemet är möjligen att de blir lite avskurna från restan av passagerarna.

Kort sagt så är Mazda 5 en flexibel familjebil med skjutdörrarna som starkt argument och duktigheten i att det mesta är tillräckligt bra som största fördelen.