Veteranstrategi stärker försvaret
Ett återkommande aber för det svenska försvaret är svårigheterna att nå upp till behovet av nyrekryteringar. Trots återinförd värnplikt är det fortfarande ett bekymmer – försvarsministern har kallat det för försvarsmaktens största utmaning – och bristen på officerare har beskrivits som akut. Personalbristen är något som försvagar Sveriges försvarsförmåga och beredskap.
Just rekryteringen är också relevant i termer av försvarets folkförankring. En minoritet av försvarets personal utgörs av kvinnor, eller för den delen av svenskar med invandrarbakgrund. Det är också svårare att rekrytera folk i städerna. Sådana aspekter påverkar folkförankringen så till vida att det blir specifika kategorier av människor som har en mer direkt koppling till försvaret och därmed både har en större förståelse för dess verksamhet och känner en djupare omsorg om dess anställda. Om ens livspartner, barn, syskon, kusin, förälder, farbror, moster eller barndomskompis jobbar för försvaret skapas också ett betydelsefullt band mellan Försvarsmakten och de myriader av människor som ingår i den anställdes släkt och nätverk.
Liknande fenomen går även att se i till exempel USA. Rekryteringen till de amerikanska väpnade styrkorna är främst beroende av vissa stater – ofta i områden där det finns militärbaser som i hög grad ligger i fattigare sydstater – och majoriteten av nya rekryter kommer från familjer eller släkter där någon annan har tjänstgjort. Det är också faktorer som i sin tur kan få konsekvenser för hur respektive staters politiska företrädare i Washington förhåller sig till försvarspolitiska frågor. Som så ofta kan platsens kultur ha minst lika stor betydelse för den konkreta politiken som ideologiska faktorer.
”Om ens familjemedlem, släkting eller vän jobbar för försvaret skapas också ett betydelsefullt band till Försvarsmakten.”
För att från politiskt håll få ordning på den svenska försvarsmaktens rekrytering kommer det vara viktigt att gör vad politiken kan för att vårda och utveckla folkförankringen. Det kan bland annat handla om bättre villkor för de anställda, som rimligare löner och att all den utrustning som behövs finns tillhands. Eller för den delen att potentiella rekryter kan lita på att man som veteran också får det stöd man behöver och det erkännande man förtjänar.
Ett steg framåt på den sista punkten togs under måndagen när försvarsministern i samband med Sveriges första veterankonferens presenterade regeringens nya veteranstrategi, som ska gälla fram till 2030.
Det finns förstås fler faktorer än folkförankring bakom lyckad upprustning och rekrytering, som solidaritet med sitt land och försvarsvilja. Som en av de svenska frivilliga uttryckte det i SVT:s nya program ”Svenskarna i Ukraina” – vederbörande stred i Ukraina för att dennes barn ska slippa strida i framtiden.
Men för att det ska finnas en fungerande långsiktighet i försvarets rekrytering framstår folkförankringen som en central aspekt.
