Thomas Hermansson: Vem vårdar de vårdanställda?
Tre av tio som arbetar inom välfärdens kvinnodominerade yrken är så pass stressade att de riskerar att drabbas av utmattningssyndrom på grund av för hög arbetsbelastning. En tredjedel är också så utmattade att de inte orkar göra något utanför arbetstid. Det visar en ny undersökning från Kantar Sifo som kom förra veckan. Sedan 2010 har antalet som sjukskrivs på grund av stress ökat med hundra procent; åttio procent av de som sjukskrivits för utmattning är kvinnor.
Antalet har, förståeligt nog, ökat under den pågående pandemin. Framförallt är det unga kvinnor i åldern 18 till 34 som hamnat i riskzonen. I Västsverige har nästan hälften av de anställda inom välfärden upplevt ökad stress på grund av pandemin. Situationen är så pass allvarlig att Hjärnfonden uppmanat regeringen att tillsätta en haverikommission.
I ett inslag i Sveriges Radio (16/2) berättar en undersköterska vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg hur anställda sjukskrivits efter att ha drabbats av panik i samband med den andra corona-vågen.
Man kunde närmast känna av känslan av ansatthet när hon sedan nämnde hur de hoppas att ingen tredje våg skulle komma. ”Det vet jag inte riktigt hur vi ska klara” lade hon till, med ett mått av förståelig uppgivenhet. Nu är den tredje vågen redan här.
Den allvarliga situationen för de vårdanställda är ytterligare en av alla aspekter av de skadliga följder som uppstått i och med regeringens senfärdiga respons på Coronans härjningar.
Men det faktum att detta faktiskt varit en ökande trend i ett decennium pekar också på ett större misslyckande. Att det just är kvinnodominerade yrken som har drabbats i så hög grad väcker frågor om regeringens enligt dess egna utsago feministiska prägel.
Redan när den Löfven-ledda rödgröna regeringen tillträdde första gången 2014 skanderades det stolt att detta var världens första feministiska regering. Den trumman slår man fortfarande på; senast under förra veckans utrikesdeklaration påminde utrikesminister Ann Linde (S) om vikten av en feministisk politik.
Vad menas egentligen med att regeringen skulle vara feministisk? Enligt företrädarna själva: Att hela regeringens politik ska genomsyras av jämställdhet.
Men jämställdhetsarbete är mer än att hålla högtidliga tal om den kvinnliga rösträttens hundraårsjubileum, eller att politiker ägnar sig åt klåfingriga ingrepp i familjers planering av vardagslivet. Det måste handla om att värna de val och de liv som verklighetens kvinnor gör och befinner sig i. Men också att se till så att de yrken som så många kvinnor söker sig till inte utgör en fara för deras hälsa.
