Värna förvaltningen mot populismens politisering
Varför Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik inte fick förlängt förordnande vet bara regeringen och migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M).
Tidskriften Fokus släppte nästan samtidigt en lång text som lyfte på förlåten på myndigheten. I den uppmärksammades pinnjakt- det vill säga att personal uppmuntras att avsluta fall vilket är lika med bifall. Det noteras att många som hävdat bakgrund från Syrien haft sin boning i andra europeiska länder och att asylbeslut i hög grad fattas av orutinerad personal.
Till Ribbenviks försvar kan dock sägas att uppgiften varit nästintill övermäktig.Det kan också nämnas att avslagsbeslut i svensk rättspraxis kräver utförlig motivering, medan ett gynnande beslut i stort sett bara kräver ordet bifall. Det är också lätt att minnas hur Ribbenvik och Migrationsverket kritiseras av grupper för att det fullgör sin plikt och upprätthåller den reglerade invandringen. Utvisningar kritiseras fortlöpande av personer som varken läser beslut eller Migrationsdomstolens avgörande - och vägrar att erkänna att verket har en plikt att utreda varje enskilt fall.
Att en generaldirektör får nya uppgifter sedan hen tjänat ut sin tid behöver inte vara något anmärkningsvärt. Regeringen har ansvaret och ska styra myndigheterna. I detta fall är det emellertid reaktionerna från stödpartiet Sverigedemokraterna som sticker ut. Beslutet applåderas och Ribbenvik kallas för ”aktivist”, sedan han bland annat ifrågasätt att permanenta uppehållstillstånd ska återkallas. Med tanke på att positiva beslut för den sökande i Sverige vanligen inte kan ändras är det få jurister som vänder sig mot Ribbenvik i den principiella frågan.
Det är svårt att inte se ett mönster utvecklas. Applåderna efter beslutet om Ribbenvik kommer en kort tid efter det att Sverigedemokraterna krävt rikspolischef Anders Thornbergs avgång. Det finns fog också för hård kritik mot polisledningen. Attackerna på myndighetsföreträdare leder dock fram till en ny relation mellan politik och förvaltning.
”Attackerna på myndighetsföreträdare leder dock fram till en ny relation mellan politik och förvaltning.”
Svensk förvaltning har återkommande politiserats genom tillsättningar av S-regeringar.
Nu riskerar den att politiseras genom avsättningar via SD.
Åtskillnaden mellan regering och myndigheter i Sverige som manifesteras i att tillsättningar endast ska ske efter ”förtjänst och skicklighet” är i sig viktig delning av makten. Denna uppdelning har skapat en svensk traditionell kår av ämbetsmän som oväldigt arbetar ”alltid som folkets tjänare, aldrig som maktens drängar”. Socialdemokratin och vänstern betraktade ämbetsmännen som konservativt lutande. Den radikala högerpopulismen ser dem istället som förvanskare av folkviljan när de i själva verket vanligen förädlar den. Senaste åren har en och annan aktivist på myndigheter också givit populisterna möjligheten att stämpla statens tjänare som vänsterliberaler och socialister.
Den fällan får den borgerliga regeringen inte falla i. Uppgiften är en annan. Att stärka självständighet och ämbetsmannaanda. Och att avpolitisera där andra har politiserat.
