Valfrihet under attack
I Mönsterås väljer 70 procent av gymnasieeleverna att gå i skolan i Kalmar eller Oskarshamn istället för i hemkommunen. I Nybro är det drygt hälften av eleverna som väljer annan ort. Mönstret känns igen från andra småkommuner runt om landet. Elever väljer att studera på en annan ort, det vill säga där de anser att de får den utbildning de vill ha och på en plats där de önskar vara.
Att unga människor använder sin frihet problematiseras av kommunerna, då det får effekter i form av tomma skolplatser och kostnader. Sveriges Radio byggde ett reportage ur vinkeln att det är friheten att välja utifrån egna önskemål som är problematisk.
Det är inte enbart elevers val av skola som problematiseras, även föräldrars fria val av förskola för sina barn har satts under misstankens lupp. Sju forskare skrev på DN-debatt härförleden om att friheten att välja förskola skapar ”sortering”.
Den grupp vars val problematiserades var föräldrar med svensk bakgrund, med utbildning samt arbete och som inte lever i så kallade utsatta områden. ”Sorteringen”, som deras valfrihet ansågs innebära, ska motverkas och därför måste förskolan inkluderas i diskussionen om segregation, menade forskarna.
”Och successivt har dessvärre toleransen ökat för den politiska klåfingrighet som griper in i medborgarnas mest personliga val.”
Man kan tycka att det inte är forskningens uppgift att leverera politiska värderingar av människors livsval, utan att istället neutralt frilägga och vetenskapligt analysera.
Att svenskar väljer ett etniskt svenskt bostadsområden samt förskolor och skolor där landets modersmål talas är nämligen klarlagt sedan länge. Den utvecklingen har pågått sedan 1990-talet visar studier i flyttmönster.
Forskaren Emma Neuman vid Linnéuniversitetet fann i sin forskning om tidsspannet åren 1990 till 2007 att det fanns en ”tipping point” redan vid 3 till 4 procent. När andelen utomeuropeiska invandrare översteg 4 procent, flyttade svenskarna. Invandrare från andra europeiska länder gav ingen sådan flytteffekt.
Liknande mönster fann forskaren vid Örebro universitet Maja Lilja. Svenska föräldrar vill undvika segregationens negativa effekter och undviker vissa bostadsområden och skolor.
Sådan är utvecklingen och den kommer att fortsätta, om inte grundläggande mänskliga fri- och rättigheter ska begränsas, förstås.
Socialdemokraterna tycks dock vara inne på den linjen och har slängt ut testballonger med en rad förslag. Förslag som att sammansättningen av elever ska vara allsidig – exempel finns redan på hur elever bussas för att åstadkomma detta – eller, som nyligen, att människor i den svenska medelklassen ska förmås att leva i utsatta områden.
Det handlar således om olika grader och former av tvång. Och successivt har dessvärre toleransen ökat för den politiska klåfingrighet som griper in i medborgarnas mest personliga val.
Borgerliga partier behöver därför tala mer om fundamenten i vår västliga kultursfär: privatlivets helgd, den personliga integriteten och att varje människa är född fri.
Sverige är ett fritt land. Det tål, tyvärr, att upprepas och inpräntas.
