Vad SOM lär oss i år
1. Mörk framtidsbild
Andelen som anser att utvecklingen i Sverige går åt fel håll har aldrig varit så stor. Det bör sannolikt förstås utifrån en annan frågeställning som SOM-institutet analyserar. Det visar sig att oron för den organiserade brottsligheten ökar till samtidigt som oron för utvecklingen i Ryssland är mycket hög. Notabelt är att narkotikan väcker större oro än klimatförändringarna.
2. Institutioner får stöd
I Medieakademins barometern ökade stödet för Svenska kyrkan. I SOM-institutets undersökning får försvaret ett historiskt högt stöd samtidigt som polisen ligger kvar på hög nivå. I kristider uppfattas bärande institutioner som trygga och säkra.
Även förtroendet förtroendet för den svenska demokratin är högt. 73 procent är mycket eller ganska nöjda med hur den fungerar. Det är en motbild i diskussionen om en demokrati som försvagas.
3. Tilliten består
Jo de två undersökningarna bekräftar att Sverige förblir ett samhälle med hög mellanmänsklig tillit. Även det är bra att påminna om när det talas om polarisering och att demokratin går bakåt i Sverige. Den mellanmänskliga tilliten sjunker något och kommande års undersökningar får visa om årets resultat är ett hack i skivan eller en inledning på en negativ trend.
”Även det är bra att påminna om när det talas om polarisering och att demokratin går bakåt i Sverige.”
4. Att skapa eller följa opinion
Undersökningen visar att Liberalernas väljare är närmare Socialdemokraterna och Centern än Kristdemokraterna. Centerpartiets väljare har ett liknande mönster. Väljaranalys handlar ofta om att partier ska följa väljare, men väljare följer också partiernas vägval i det politiska landskapet. Partier skapar ju också opinion. Utvecklingen av Centerns väljarbas ska ses som en konsekvens av partiledningens politiska strategi.
5. Omvända EU-röster
Inför Europavalet noteras att stödet för EU-medlemskapet sjunker stort i gruppen ”klart till höger”, en grupp som länge var mest positiv. Fast ”klart till högergruppen” rymmer ju idag också Sverigedemokrater som formats i en mycket EU-negativ rörelse. Samtidigt har den växande Brysselkritiken från den historiskt EU-vänliga borgerligheten påverkat väljare.
Många i denna grupp såg EU som ett sätt att göra Sverige mer europeiskt, det vill säga mindre socialdemokratiskt. Men EU handlar om något annat; att minska det formella nationella självbestämmandet för att vinna något större. Man kan till och med säga att EU ger politiken möjligheten att nå nationella mål. Det var när vänstern och Miljöpartiet upptäckte detta efter år av törnrosasömn som de omfamnade Bryssel.
