Tumma inte på kvaliteten, Sverige Radio
Radioföljetongen och Människor och tro läggs nu till listan där redan Filosofiska rummet är antecknat över radioprogram som går till historien.
Inflationen drabbar även Sveriges Radio som tvingas spara 250 miljoner kronor. Prioriteringarna i ett public service-bolag måste emellertid kunna diskuteras. Bolaget är skattefinansierat och har ytterst ett uppdrag från det svenska folket.
Och när ledningen skär ner i utgifterna slår det hårt mot uppdragets innersta kärna.
Sveriges Radio har liksom andra mediebolag minst sagt svåra utmaningar. Det traditionella lyssnandet minskar, medan poddar blir allt populärare. Det ställer krav på en dyr ”både och-strategi”. Dessutom har Ekoredaktionen och Studio 1 satsat stort på en förbättrad nyhetsbevakning med nya direktsända längre program på både vardagskvällar och lördagsmorgon.
Men neddragningarna som nu presenteras ter sig minst sagt väldigt samtida. I en tid när romanläsning minskar läggs det historiska programmet Radioföljetongen ned med motiveringen att det konkurrerar med ljudböcker. Om förekomsten av kommersiella alternativ ska påverka utbudet skulle med samma logik besparingskniven kunna skära av kostnader för P3. Kommersiella kanaler må rymma banalare studiosamtal och konstant upprepning av samma låtar - likväl så är P1 och P2 helt unika med sitt utbud. Det är inte P3 på samma sätt. Programmet Radioföljetongen har också bidragit till att öka intresset för klassisk litteratur. I ett litet språkområde som det svenska är det en viktig uppgift för en radio i allmänhetens tjänst.
”Även motiveringen till nedläggningen av programmet Människor och tro haltar betänkligt.”
Även motiveringen till nedläggningen av programmet Människor och tro haltar betänkligt. På den punkten refereras det till ”ett förändrat medieklimat där religiösa frågor numera har utrymme i poddar och vetenskapsprogram.” Som om kunskap och insikt numera skulle prägla bevakningen av det som faller under tros och religionsfrågor. I ett alltmer pluralistiskt samhälle med en mångfald av religiösa samfund och en alltmer komplex relation mellan religion och politik – både nationellt och internationellt – synes snarare behovet av en kvalificerad bevakning öka. Man kan sedan ha uppfattningen att just Människor och tro åtminstone tidigare präglades av en alltför kritisk inställning till majoritetssamhället och alltför okritiska perspektiv på minoritetssamhället.
Programtablåer kan inte vara eviga. Lika lite som tidningars innehåll är konstant år efter år. Men när också Filosofiska rummet försvunnit från etern är det möjligt att nu ana ett mönster där kvalitetsprogram prioriteras ned eller helt tas bort. Därmed blir tiden för analys, fördjupningar och kontakter med bland annat den akademiska världen mindre.
Public service-bolagen står inför en konstant spänning att å ena sidan lyfta fram den smala journalistiken för att å andra sidan nå höga lyssnar och tittarsiffror. Både är viktiga mål för uppdraget. Utan den breda allmänhetens lyssnande försvagas långsiktigt betalningsviljan, utan att värna det som för dagen inte är trendigt eroderas det journalistiska uppdraget.
Möjligen har debatten om public service ändrats något i spåren av SVT och SR:s bevakning av Rysslands invasion av Ukraina och Hamas terrorattack på Israel. Det har framgått att ingen annan aktör har musklerna att bedriva en motsvarande kvalificerad utrikesbevakning. Från en borgerlig höger som borde värna kvalitet i public service och främja en gemensam offentlighet hörs det också numera välkommet nog färre slängar mot ”statstelevisionen” och ”statsradion”. Men ps-bolagen öppnar sig också för kritik om fördjupningarna ersätts med panelsamtal och om P3 prioriteras framför P2 och P1.
