unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Tullen begränsas av sin historia

Ska Tullverket kunna bekämpa kriminalitet kan staten inte betrakta det som en kassako.
Ringmuren skulle inte skydda mot angripare utan mot skattesmitare.
Ringmuren skulle inte skydda mot angripare utan mot skattesmitare.
Foto: ANDERS WIKLUND / TT
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Under vilket departement lyder Tullverket? De flesta skulle nog intuitivt svara att det är Justitiedepartementet. Men det vore fel. Tullverket lyder under Finansdepartementet. Då smuggling av stöldgods, narkotika och vapen i dag ligger högt på agendan kan denna ansvarsfördelning verka märklig, men den har historiska förklaringar.

Även om vi numer kanske främst associerar ordet tull med brottsbekämpning syftar det ju egentligen på beskattning av varuinförsel. Innan den moderna tidens inbrott var tullen en av de viktigaste inkomstkällorna för de styrande. Inte heller de medeltida stadsmurarna hade som huvudsaklig funktion att skydda invånarna mot angrepp, utan att förenkla indrivning av tull.

Den som försökt ta sig in i gamla Visby, vars ringmur är den mest välbevarade i riket, vet hur besvärligt det är att vara begränsad till stadsportarna. Samma syfte tjänade Kalmars stadsmurar, särskilt de som omringade Gamla stan. Som framstående handelsstad fanns många dyrbara varor att tulla.

Tullens historiska bakgrund förklarar många av dagens problem. Brottsbekämpning var aldrig huvuduppgiften. I den mån det skedde var det för att kunna dra in mer pengar till statskassan. Med det perspektivet blir det lättare att förstå varför det exempelvis dröjt tills detta år innan Tullverket ska få befogenhet att stoppa stöldgods som förs ut ur landet.

På gårdagens DN Debatt skriver generaltull­direktör Charlotte Svensson om hur dagens lagstiftning begränsar Tullens förmåga att bekämpa brott. Bland annat saknas ett sammanhängande regelverk för Tullverkets befogenheter. Att jämföra med både Polisen och Kustbevakningen som regleras i egna lagar. Flera bestämmelser i smugglingslagen härstammar också från äldre lagar.

De historiska rötterna ger sig alltså ännu till känna. Charlotte Svensson efterfrågar därför en bred, och genomgripande översyn av lagstiftningen.

En sådan är nödvändig för att Tullverket främst ska vara en brottsbekämpande myndighet. Det vore att fullfölja de senaste decenniernas utveckling. Tullverket har till exempel numer både egen kriminalenhet och kriminalunderrättelsetjänst.

Att prioritera brottsbekämpningen framför indrivning av tull vore också rimligt. Inte minst som vi bör främja frihandel, vilken till sin natur gör tullar förlegade. Ett lämpligt sätt att markera det skiftet skulle vara att flytta Tullverket från Finansdepartementet till Justitiedepartementet.