Martin Tunström: Tron bakom det svenska företagarundret

Men det är kanske mer beroende på en kultur där frågorna inte ställs. Där utgångspunkten är att marknadsekonomi baseras på egennytta och kanske också i en och annans ögon egoism. Bilden av företagsledaren blir så också stereotyp och enkel. Den sekulära och okulturella blicken förstärker den stereotypa bilden av näringslivsledaren.

En motsatt befriande bild av tunga svenska näringslivsprofiler ges i Mats Hallvarssons nya bok Vad tror direktörer på? (Ekerlids). Hallvarsson har intervjuat en rad tunga företrädare för svenska företag om tro, religion och drivkrafter och fått tämligen oväntade svar.

I Sverige är vi också ovana att tala om andlighet och religionens betydelse för företagande och ledarskap. Hallvarsson jämför med USA där organisationsforskning med namnet MSR - management, spirituality and religion - ledarskap, andlighet och religion - är en växande disciplin inom både akademi och näringsliv. Det kan ses som en betydligt djupare motsvarighet till den tämligen grunda värdegrundsdiskussion som bedrivs på svenska arbetsplatser under ledning av inhyrda konsulter. Vad ger arbetet mening? Hur växer vi som människor? Vad har företaget för själ?

MSR-skolan anknyter till den tyske sociologens Max Webers banbrytande forskning om hur kapitalismen växte fram ur protestantismen.

Weber tog fasta på att yrkesutövning av den protestantiska läran sågs som ett gudomligt kall. Arbete uppvärderades därmed, samtidigt som det intjänade kapitalet inte skulle konsumeras för världsliga ändamål utan sparas till investeringar. Därmed byggdes företag och verksamheter upp till ”Guds ära”.

I svensk debatt har vi istället en vana att se kapitalismens drivkrafter i termer av egoism och möjligen girighet. På den punkten har Webers teori kompletterats av den amerikanske framlidna professorn i historia, Michael Novak, som underströk marknadsekonomins moraliska grunder och pekade på varje människa som en skapande kreativ varelse. Alla har fått skapandet som en gåva, av Skaparen, deklarerade Novak. Den personliga kreativiteten ligger således enligt Novak till grund för framåtskridande och utveckling.

I den mån det funnits en svensk diskussion om banden mellan företagande och religiösa värderingar brukar Gnosjöregionen framhävas med dess historiska sammanflätning mellan företagande och frikyrka. Hallvarsson visar att den kyrkliga företagarhistorien i Sverige liksom även värt att märka den judiska är betydligt större än så.

Men och det är det centrala med verket, den religiösa personliga inspirationen och ett andligt inspirerat ledarskap är inte något endast för företagshistorikern utan något som fortsätter att prägla det framgångsrika svenska näringslivet. Tunga ledare som Anders Wall, Joachim Berner, tidigare DN, Birgitta Johansson-Hedberg (tidigare Swedbank) Meg Tiveús, fd vd för Svenska spel och Dan Sten Olsson (Stena koncernen) för att nämna några berättar om hur tron väglett dem både i tro och på arbetet.

Många återkommer också till hur trons moraliska innehåll också lett dem i beslutssituationer. En förlåtande företagskultur är ett exempel, understryks det, på hur nåden kan förverkligas i bolaget.

Mats Hallvarsson har börjat att fylla ett stort tomrum i vår egen historieskrivning om den svenska företagsamhetens utveckling. Det värderingsdrivna ledarskapets betydelse och den religiösa källan till personlig utveckling har varit en underskattat för att inte säga okänd faktor bakom det svenska - för att uttrycka sig i bibliska termer - företagarundret.

Martin Tunström