Benjamin Dousa: Sveriges låga tillväxt är oroväckande
Den 28 juli presenterade Statistiska Centralbyrån (SCB) sin kvartalsvisa BNP-indikator. Sveriges ekonomi är nu 2,4 procent mindre än under motsvarande period under föregående år. Finanstjänsten Bloomberg sammanställer prognoser från analytiker, och den sammanvägda bedömningen var att Sveriges BNP skulle minska betydligt mindre.
Även antalet konkurser ökar lavinartat. De senaste tolv månaderna har över 7 100 företag gått i konkurs, vilket är högre än under den värsta perioden under pandemin. Vissa branscher, som bygg, hotell och restaurang, är särskilt drabbade. Ändå tycks ingen riktigt bry sig. Sveriges ekonomi kommer relativt långt ned bland väljarnas viktigaste frågor.
En viktig förklaring till det stora ointresset är sannolikt att vi tror att vi är rikare än vad vi egentligen är. Och det kan ha historiska skäl. På 1970-talet var Sverige nämligen tredje rikast i Europa, idag är vi näst fattigast i Norden. Sverige hamnar efter i Europa, och Europa hamnar efter USA. Innan finanskrisen 2007-2008 var EUs och USAs ekonomier lika stora, men notera att det bor nästan 200 miljoner fler människor här. Idag är USAs ekonomi dubbelt så stor, och hade Sverige varit en delstat så hade vi varit en av de fattigaste per capita.
”Vad kan man göra för att göra Sverige till ett rikare land?”
Man tycker att de här siffrorna borde leda till stor oro hos de borgerliga partierna som traditionell värnat en hög tillväxt. Men i den senaste höstbudgeten la man sex gånger så mycket på bidrag som på jobbskapande åtgärder. I den egna konsekvensanalysen från Finansdepartementet skriver regeringen: ’’denna proposition som föreslås och aviseras för att genomföras 2023 bedöms emellertid på lång sikt minska sysselsättningen och antalet arbetade timmar, samtidigt som arbetslösheten ökar.’’
Vad kan man göra för att göra Sverige till ett rikare land? Titta på länder som växer snabbare än oss. Ett exempel är Finland, Nordens fattigaste land som nu är på väg att växa om oss. I den finska regeringens avtal för mandatperioden finns ett stort fokus för att förenkla och förbättra för finska företag. De vill göra det enklare för snabbväxande företag att få kapital, genom att sänka trösklarna för börsintroduktioner och underlätta gräsrotsfinansiering. Dessutom väntas regeringen sätta stopp för överimplementering av EU-lagstiftning.
Ett annat land som gått från att vara ett av Europas fattigaste länder, till ett av de rikaste, är Irland. Den största skillnaden mellan irländsk ekonomisk politik och svensk är synen på skatter – där råder nämligen närmast konsensus kring att ett litet exportberoende land behöver låga skatter för att locka investeringar och talang. Deras bolagsskatt, på 12,5 procent, är näst lägst i EU och har lockat många internationella företag att etablera sig där. Även den inkomstskatt som flest betalar är betydligt lägre än den svenska, på 20 procent.
Sverige riskerar att vara en fet katt som för sent ser sig bli omsprunget av omvärlden. Högre tillväxt innebär att vi alla blir rikare, och att politiken har mer resurser att fördela till fler sjuksköterskor och nya fängelseplatser. Därför borde fler oroa sig över Sveriges låga tillväxt.
