Sveriges gula västar
Kalmar kommun ska nämligen dubbla avgiften på pendlarparkeringar (Transparens: Undertecknad är själv påverkad) från 300 kronor till 600 kronor i månaden. Klimatväxling är motivet, sades det på presskonferensen när kostnadshöjningen presenterades.
Men det motivet är tveksamt i förhållande till lagen (1957:259) som ger kommunen rätt att ta ut avgifter ”i den omfattning som behövs för att ordna trafiken” och inte något annat. Avgift får inte användas som skatt och knappast som del i en klimatväxling.
Kalmar kommuns attityd mot pendlare är ett exempel som förklarar varför det så kallade bensinupproret sprider sig snabbt över landet.
Klockan 16:30 på torsdagen hade bensinuppropet på facebook 232 000 medlemmar. Det växte med flera tusen personer i timmen.
Vreden går inte att ta miste på. Pendlare som lever upp till samhällspolitiska mål som mobilitet ser den månatliga bensinfakturan plussas på med flera hundralappar, sedan priset skjutit i höjden bland annat beroende på kronfallet och den höjda konfliktnivån kring Persiska viken.
Men känslan av att inte bli tagen på allvar spelar också in och förstärker ilskan.
Politiker är vanligen skickliga på att identifiera problem och haka på opinioner. Bensinprisets utveckling är emellertid något av en ickefråga för regeringspartier och för breda urbana grupper, medan det är en fråga om plus eller minus i månadsekonomin för yrkesverksamma i mindre orter.
Det budskap som skickas till bilberoende landsbygdsboende som arbetar i hemtjänsten eller på det lilla industriföretaget är att den kommande gröna skatteväxlingen är en samhällelig välsignelse. I det ligger av allt att döma en än högre kostnad på att köra till arbetet eller skjutsa barnen på fotbollsträningen. Den fördelningspolitiska dimensionen är stark. Inkomsterna på landsbygd och i mindre orter är relativt låga och några hundralappar i ökade kostnader blir därför kännbara.
Landsbygden drabbas också dubbelt eftersom transporterna till macken och lanthandeln också stiger i pris. Marginalerna krymper i branscher och småföretag som redan har lönsamhetsproblem. Därmed riskerar också näringslivet på landsbygden att krympa vilket försvagar egenförsörjningen och ökar beroendet av olika stöd och kommunala projektformer. För lantbruket kommer den riktade skattenedsättningen på diesel som ingick i M/KD-budgeten som ett förtida räddningspaket.
Initiativtagaren har själv varit noga med att distansera de svenska protesterna från de franska allt mer våldsamma Gula västarna som tjänar som inspiration. De militanta protesterna i den franska huvudstaden ska dock också förstås mot bakgrund av en fransk demonstrationskultur med djupa rötter i historien och utifrån den mycket starka motsättningen i Frankrike mellan centrum och periferi.
Det finns ändock likheter. I båda fallen handlar det om rörelser som växer snabbt utan några företrädare utan något program. Ingen etablerad kraft lyckas heller fånga in engagemanget. På facebook noteras en retorik som är identisk med populisters och nationalisters begreppsapparat. Men de har inte lyckats att kidnappa den breda rörelsen.
Högsbymoderaten Carl-Wiktor Svensson tillhör dem som försökt att på nätet locka upprorsmakarna till det etablerade partiet till synes utan större framgång. Stad-land konflikten har utvecklats så att alla etablerade krafter ses som ansvariga, som en del av etablissemanget.
Men ska bilarnas bli klimatvänligare krävs mer iblandning av förnyelsebara drivmedel som är dyra att framställa. När utsläppen då minskar finns det snarare skäl att sänka koldioxidskatten än att höja den. I annat fall väntar ytterligare en kostnadschock för landsbygdsbor och bilpendlare.
