Annons

Sverige behöver mer filantropi

Med så kallade sociala obligationer kan näringslivet ta en större plats i bekämpningen av Sveriges utanförskap och gängkriminalitet.
Ledare • Publicerad 3 augusti 2023
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
I Gårdsten i Göteborg lyckades ett bostadsbolag vända den kriminella utvecklingen.
I Gårdsten i Göteborg lyckades ett bostadsbolag vända den kriminella utvecklingen.Foto: Adam Ihse/TT

Staten och politiken har än så länge misslyckats att på allvar vända den oroande kriminella utvecklingen. Även om Tidöpartierna nu har påbörjat det utlovade krafttaget mot kriminalitet är det en lång väg kvar att gå. För att snabba på arbetet kommer man också behöva kreativitet och nytänk, vilket sällan hittas på myndigheter. Det finns betydligt oftare i näringslivet.

I andra delar av världen, främst Storbritannien och USA, har man lyckats att integrera näringslivet genom så kallade sociala obligationer. En social obligation är ett slags kontrakt, ofta mellan en kommun, en ideell förening och en entreprenör. Entreprenören går med på att investera i ett ideellt arbete i utbyte mot att kommunen betalar tillbaka investeringsbeloppet och en liten vinst om projektet når mätbara framgångar. Det kan till exempel handla om att återställa förstörd natur, att få fler före detta brottslingar i arbete eller att öka andelen av barn i ett utsatt område som lämnar högstadiet med fullständiga betyg.

”Med en bredare palett av arbetssätt får staten större möjlighet att faktiskt åtgärda problemen.”
Annons

En liknande metod har också redan prövats i Sverige med imponerande resultat. Det kommunala bostadsbolaget Gårdstensbostäder i Göteborg var en instrumentell kraft i att vända utvecklingen i området Gårdsten. Gårdstensbostäder investerade i att rusta upp deras fastigheter och införde särskilda trygghetsåtgärder, med trygghetsvärdar och id-kontroller inne i husen för att säkerställa att rätt personer bor i lägenheterna. Därtill anordnade man utbildningar i syfte att lära de boende att ta hand om deras fastigheter, och fixade sedermera så att flera av de boende också blev anställda för att ta hand om samma sysslor.

Även om Gårdstensbostäder är ett kommunalt bolag visade man prov på kraften i bolagsperspektivet. Det var en investering som övertid tog deras område från ett av polisens särskilt utsatta områden ned till ett riskområde, och sedan ned ett hack till ”enbart” ett utsatt område.

Exemplet från Gårdsten bör inspirera till en nationell strategi, och privat kapital bör också inkluderas. Det finns mycket att vinna, inte minst själva investeringskapitalet men också marknadsperspektivet. När en privat aktör investerar i ett projekt blir det kännbart om ett projekt misslyckas, eftersom den aktören faktiskt förlorar pengar. Därför kommer de potentiella åtgärderna att vägas mer försiktigt, och det kommer åtminstone förhoppningsvis leda till mindre lek och flum.

Sociala obligationer ska dock inte ses som en ersättning för det statliga arbetet, utan snarare ett komplement. Med en bredare palett av arbetssätt får staten större möjlighet att faktiskt åtgärda problemen. Så kan vi steg för steg motarbeta utanförskapet.

Alex VårstrandSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons