Sund nedläggning av islamistiska skolor
Även om Islamiska Staten lidit nederlag i Mellanöstern betyder det inte att hoten från denna variant av våldsbejakande extremism som sådana är undanröjda. Vaksamheten mot från radikal islamism är fortfarande nödvändig. Därom blir nedstängningen av Al-Azhars skolor i Örebro en påminnelse.
Terrorism, jihadistresenärer, hedersvåld och kontrollerande beteenden – listan på skadliga fenomen kopplade till islamism är lång, och har debatterats intensivt de senaste åren.
Påverkan från eller rekrytering till islamism sker inte bara via videoklipp på internet, även om Islamiska Staten i Irak och Syrien gjorde sig berömda för bland annat den metoden. Radikalisering sker också genom olika former av nätverk. Vänner, släktingar, förskolor, studieförbund, moskéer – Gävles moské och studieförbundet Ibn Rushd hör till dem som har granskats och kritiserats i Sverige.
Men även skolvärlden kan utgöra en arena eller kanal för radikalisering. För två år sedan stängdes den hårt kritiserade så kallade Vetenskapsskolan efter att Säkerhetspolisen varnat för att den utgjorde en plats där eleverna riskerade att ”utsättas för radikalisering och rekrytering till miljöer som accepterar våld eller grov brottslighet som metod för politisk förändring”.
”Det ligger i barnens bästa att skyddas från våldsbejakande extremism.”
Av liknande skäl har alltså Skolinspektionen nu lagt ned två skolor i Örebro, efter information från Säkerhetspolisen om att elever på skolan utsatts för radikalisering och rekrytering till våldsbejakande miljöer. En person i styrelsen hade dessutom varit ansluten till Islamiska Staten, och är fortfarande en anhängare med ett stort kontaktnät inom Örebros islamistiska miljöer. Även flera anställda misstänks vara anhängare, och i undervisning godkänd av styrelsen har eleverna utsatts för icke-demokratiska värderingar.
Det är ett sundhetstecken att Säkerhetspolisen övervakar de miljöer där radikalisering av barn sker, och att Skolinspektionen också agerar handfast utifrån den informationen. Det ligger i barnens bästa att skyddas från våldsbejakande extremism – och i förlängningen är det också ett skydd för samhället i stort.
En del ropar efter episoder som denna om skärpta kontroller av friskolor, eller ifrågasätter rentav existensen av friskolor med muslimsk eller i övrigt konfessionell huvudman (ja; något sådant som ”religiösa friskolor” finns inte).
Men att misstänkliggöra konfessionella aktörer som sådana är en överdriven slutsats. Även om det så att säga finns rötägg innebär det inte att alla ägg i korgen är dåliga. Det kan för övrigt påpekas att exempelvis ovan nämnda Vetenskapsskolan inte ens drevs konfessionellt, men ändå hade problem med islamism.
Problemet i sammanhanget är inte friskolor eller islam, utan islamismen som sådan, som kan dyka upp på många håll. Inte bara skolor.
