Strejker bygger inte välfärd
I sista stund accepterades medlarnas bud av parterna, Kommunal och Sveriges kommuner och regioner, och den varslade strejken i skolkök och kök på äldreboenden ställdes in. 5000 kunde gå till jobbet som vanligt, även om vissa skolor tydligen på grund av strejken fått svårt att servera varm mat – knappast en stor sak.
Det är bra om strejker kan undvikas. Det finns en strejkromantisk strömning som ser strejken som beviset för att fackföreningar verkligen tar striden för medlemmarnas bästa. Men troligen är det precis tvärtom.
Tydligast är detta i konkurrensutsatta branscher, och allra mest för företag och verksamheter som tävlar på internationella marknader. En strejk kanske höjer lönen någon procent extra, men hela företaget kan gå under. Och inte ens arbetslöshetsersättningen blir högre.
För branscher som redan utsetts för press av en förändrad marknad kan arbetsmarknadskonflikter vara det som sänker gamla produktionsmetoder.
Strejker har liknats vid kärnvapenkrig: Det finns inga vinnare, knappt överlevare.
”Folkhemmet fick tvärtom sin stadga när Saltsjöbadsavtalet slöts 1938.”
Kanske är det inte så konstigt att den aktuella strejken gällde den kommunala sektorn. Där finns inte samma hot, Ingen konkurrerande kommun tar över när en strejkdrabbas. Ingen norsk region konkurrerar ut en svensk.
Istället kan strejker till och med gynna kommunens bokslut: Kostnader försvinner medan skatteintäkterna finns kvar. De som drabbas är tredje man, vilket då förväntas sätta press på arbetsgivarsidan. En uträkning som kan fungera men bara om fackets lönekrav upplevs som berättigade eller rättvisa. Balansgången är dock hårfin, en aldrig så stor sympati för löntagarsidan överlever inte om strejken blir långvarig och skapar problem för medborgarna.
Strejkromantikerna hänvisar till arbetarrörelsen framväxt och att strejkerna blev ett sätt att förbättra villkoren, en del av det som byggde Välfärdssverige. Och till viss del var det nog så att de tidiga strejkerna hjälpte till att etablera facket som en jämbördig avtalspartner. Men det gäller knappast i dag, även om den pågående Teslakonflikten har drag av detta.
Man måste komma i håg att strejkvapnet redan tidigt var mindre effektivt. Storstrejken 1909 – som började med en stor lockout från arbetsgivarna – blev en ordentlig förlust för arbetstagarsidan och påverkade även socialdemokraterna negativt. Det var inte den som byggde folkhemmet.
Folkhemmet fick tvärtom sin stadga när Saltsjöbadsavtalet slöts 1938. Från detta avtal kom rekordåren och välfärdsstaten. Och många decennier av relativt lugn på arbetsmarknaden.
Det är snarare avtal som detta som är värt romantiska tillbakablickar.
