Annons

Sten på börda för husägare

Till alla andra kostnadsökningar i samhället kan snart även fogas kraftigt höjda taxeringsvärden, trots sjunkande huspriser. Nu torde tanken på återinförd fastighetsskatt vara stendöd.
Ledare • Publicerad 11 maj 2023
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
För den som bor i villa blir nu vardagsekonomin än mer belastad.
För den som bor i villa blir nu vardagsekonomin än mer belastad.Foto: Eric Arenius

Samtidigt som huspriserna sjunkit så höjs taxeringsvärdena till nästa år kraftigt. Det anmärkningsvärda förhållandet har sin förklaring. Eftersom taxeringsvärdet ska motsvara 75 procent av marknadsvärdet och sätts efter värdet 2022 kommer inte den senaste tidens prisnedgångar att speglas. I Kalmar län beräknas taxeringsvärdena höjas med 30 procent, samma nivå som riksgenomsnittet.

Fastighetsavgiften innebär sammanlagt ungefär 20 miljarder i intäkter till det offentliga, jämfört med cirka 13 miljarder under fastighetsskattens sista år. Det sätter talet om den avskaffade fastighetsskatten och dess effektivitet i ett annat ljus. Faktum är alltså att den kommunala skatteavgiften drar in mer än vad den tidigare statliga fastighetsskatten gjorde.

Annons

Överhuvudtaget är det missvisande att tala om en ”avskaffad” fastighetsskatt. Inför riksdagsvalet var det flera socialdemokratiska partidistrikt som ville se en återinförd fastighetsskatt. Något som också borgerligheten tog fasta på i valdebatterna och varnade för. Även bland ekonomer är det en vanligt framförd åsikt att fastighetsskatten behövs – kritiken mot den har till och med kallats för ”populistisk”.

”I Kalmar län beräknas taxeringsvärdena höjas med 30 procent.”

Men att fastighetsskatten är avskaffad är något av en myt. När fastighetsskatten reformerades av Alliansregeringen 2008 rörde det sig snarare om en förvandling än ett avskaffande. Det statliga fastighetsskatten blev en kommunal fastighetsavgift. Samtidigt sänktes skattesatsen från 1 procent till 0,75 procent av taxeringsvärdet, med ett tak på för nuvarande 9287 kronor per år.

För landets alla husägare är det en ekonomisk börda. Må så vara att amortering på huset och månadskostnaderna för bilen – eller bilarna – är ett större ok, men det är ändock en inte oansenlig kostnad. I en tid av inflation med dyrare bränsle, dyrare mat, och dyrare elkostnader blir vardagen nu ännu tyngre att bära.

Se där ytterligare ett skäl – utöver det moraliskt diskutabla i att beskatta ett värde som uppstår först vid försäljning – för varför det vore oklokt att återinföra fastighetsskatten; det skulle innebära att den aktuella skattesatsen höjs från 0,75 tillbaka till 1 procent. Det höjda taxeringsvärdet innebär en höjd fastighetsavgift för husägare i en svår ekonomisk tid – kostnaden hade blivit än högre om fastighetsskatten i dess gamla form var kvar.

Inte heller hade det uppmuntrat fler familjer till att uppfylla sina drömmar om att bo i villa – en för övrigt inte oviktig faktor för att locka fler till landsbygden. Nej, nu borde frågan om den återinförda fastighetsskatten även bland dess mest kära vänner vara stendöd.

Thomas HermanssonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons