GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Snarstucken regering

När regeringen slår ifrån sig riksrevisionens pandemikritik begår man samma misstag som när man betedde sig mot Coronakommissionen som om den var en fiende med en politisk agenda.
Ledare • Publicerad 19 maj 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Riksrevisionen uppmärksammar den bristande beredskapen av skyddsutrustning.
Riksrevisionen uppmärksammar den bristande beredskapen av skyddsutrustning.Foto: Johan Nilsson/TT

Så har då ytterligare tung kritik av Sveriges pandemihantering viftats bort av regeringen. I veckan riktade Riksrevisionen i en ny granskningsrapport allvarlig kritik mot regeringen för den bristfälliga beredskapen av skyddsutrustning för vårdpersonal under pandemin och hur detta hanterades. Något socialminister Lena Hallengren (S) tillbakavisade genom att istället lägga ansvaret på regionerna och kommunerna.

Och förvisso, det hör till saken att ansvaret för att lagra medicinsk utrustning som sådant ligger på just regioner och kommuner. Men att stirra sig blind på den saken är att missa poängen. Vad Riksrevisionen pekar på är att regeringen brast i hur man förberedde och samverkade kring de åtgärder som regeringen själv beslutade om för att hantera den existerande situationen.

Bristerna i beredskapen fanns och hade påtalats innan pandemin. Även om regeringen också hade beslutat om att utreda frågan så menar Riksrevisionen, med riksrevisorn Helena Lindbergs ord, att regeringen borde ”ställt tydliga krav på beredskapslager eller erbjudit vägledning om hur de ska byggas upp.”

Man lyfter också fram att det inte fanns någon struktur varken för att inhämta information om tillgången på skyddsutrustning eller för när det låg på staten att stärka upp resurserna.

Men regeringen tycks alltså ta granskningen på fel sätt. Istället för att ta till sig dess resultat för att lära av misstagen, så att framtidens beredskap kan förberedas bättre och rutinerna skärpas, tycks man snarare se det närmast som det kommer från något slags en fientlig instans med en politisk agenda – mot vilken man måste försvara sig för att inte tappa ansiktet.

”Riksrevisionen menar att regeringen borde ha ställt tydliga krav på beredskapslager eller erbjudit vägledning om hur de ska byggas upp.”

Den hållningen påminner inte så lite om hur regeringen reagerade på Coronakommissionens granskning av regeringens pandemihantering. Också då var stundtals kritiken tung. Men istället för att se kommissionen ungefär som en haverikommission – där det inte handlar om att ställa någon mot väggen och fastlägga skuld, utan om att utreda en olycka så att säkerheten kan förbättras – slog man tillbaka mot flera av kommissionen slutsatser.

Det hela upplevs måhända avlägset, men det var så sent som i februari som regeringen senast bedrev detta anmärkningsvärda "försvar” gentemot Coronakommissionen – trots att kommissionen, intressant nog, på flera punkter gav den svenska strategin rätt. Frågan har hamnat i skymundan efter att Ryssland påbörjade sin invasion av Ukraina 24 februari, dagen innan Coronakommissionen överlämnade sitt slutbetänkande till Hallengren.

Att regeringen på detta sätt – för att citera statsminister Magdalena Anderssons (S) företrädare på posten – ägnar sig åt onödigt ”käbbel” tar bort fokus på de viktiga rekommendationer som Riksrevisionen nu kommit med:

att regeringen med uppdaterade principer för krisberedskapen måste förtydliga förväntningarna på myndigheter att agera proaktivt; att se till så att Socialstyrelsen har möjlighet att få in information om de regionala och kommunala beredskapslagren av sjukvårdsmateriel; och att förtydliga när det ligger på Socialstyrelsen att bistå regioner och kommuner med resurser.

Det viktiga i sammanhanget är trots allt att Sverige stärks inför framtiden.

Thomas HermanssonSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.