Smidigt asylsystem också för terrorister

Med anledning av krigen i Syrien och Irak har under de senaste åren flyktingströmmarna till Europa ökat kraftigt, varav många flyktingar söker sig till Sverige. Inte minst eftersom syriska flyktingar redan vid ankomst får permanent uppehållstillstånd.

Bara under 2014 kom 80 000 personer till Sverige.

Det är dock inte endast personer som är offer för våld och terror som söker asyl i Sverige. Det gör, enligt Säkerhetspolisen, också personer som har begått terrorbrott och andra brottsliga handlingar - en grupp som hålls under polisiär bevakning i Sverige, då de med rätta anses vara en säkerhetsrisk.

Brottsliga eller brottsmisstänkta asylsökande är dock ingenting nytt. Sverige har bland annat erfarenhet av eftersökta flyktingar från Balkankriget liksom flyktingspionage. Men dagens situation är mer problematisk, då personerna dels kan ha stor erfarenhet av terrordåd och dels vara motiverade till nya attacker i värdlandet.

Att somliga terrorister från Syrien torde ha för avsikt att utnyttja det generösa flyktingsystemet i Sverige borde inte förvåna någon. Migrationsverkets arbetsbelastning är redan massiv, vilket försvårar möjligheterna till stora efterforskningar om varje asylsökande.

Den generösa migrationspolitiken får också många att söka sig till just Sverige. Och om vissa brottslingar klarar att ta sig igenom, kommer givetvis andra att försöka.

Trots den stora belastningen lyckades Migrationsverket förra året upptäcka 20 personer som misstänktes ha en terrorbakgrund. Här finns polisens underrättelseverksamhet att tacka. Det visar samtidigt på vikten av att europeiska stater hjälper varandra i bevakningen.

Frågan är dock inte oproblematisk. De terrormisstänkta personerna tenderar i regel att utvisas. Men i och med den allvarliga situationen, däribland att personerna ifråga riskerar att dödas eller bli utsatta för tortyr i sina hemländer, får de inte utvisas. Då blir lösningen ett tillfälligt uppehållstillstånd i väntan på att utvisningen kan genomföras.

Vid sidan av de rent säkerhetsmässiga aspekterna är situationen inte minst problematisk för de människor som faktiskt har fördrivits från sina hemländer. Dessa flyktingar riskerar att möta sina tidigare bödlar i sin nya vardag, långt från krigets fasor; det nya landet är då inte längre en fristad. Det perspektivet tenderar alltför lätt att glömmas bort.

Mattias Holmström