Slopa partiernas grepp om nämndemännen

Ett effektivt rättsskydd av oberoende och opartiska domstolar räknas som en av de grundläggande beståndsdelarna i en rättsstat. I artikel 6 i den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen), artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (EU:s rättighetsstadga), och artikel 14 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR) slås fast att var och en har rätt till en rättvis och offentlig rättegång inför en oberoende och opartisk domstol.

Det svenska nämndemannasystemet med lekmannadomare som utses av de politiska partierna aktualiserar frågan om domstolens opartiskhet. Nämndemän har i avgöranden samma rösträtt som juristdomaren och utövar i dömandet således makt mot enskilda. Det är därför avgörande att nämndemän både agerar, och uppfattas kunna agera, självständigt i förhållande till de politiska partierna.

I sin årliga rapport om rättsstatens principer 2023 framförde Europeiska kommissionen fyra rekommendationer till Sverige. Den första av dessa rekommendationer är att Sverige ska säkerställa att systemet för utseende av nämndemän garanterar deras oberoende, med beaktande av europeiska normer för rättsväsendets oberoende. Bakgrunden till att Sverige fick denna rekommendation är enligt kommissionen farhågor kring nämndemännens oberoende från de politiska partierna.

En problematik som aktualiseras återkommande, nu senast denna månad när lagmannen i Malmö tingsrätt tvingades ingripa då Malmös kommunfullmäktige blandade in politik i rättsväsendet. Institutet för mänskliga rättigheter ser behov av att utreda hur ett nytt rekryteringssystem för nämndemän kan utformas utan inblandning av de politiska partierna i syfte att säkerställa domstolarnas oberoende och opartiskhet.

Fredrik Malmberg,

direktör Institutet för mänskliga rättigheter

Svar: Vi instämmer i att grova politiska övertramp påverkat förtroendet för nämndemän. Det gäller Socialdemokraternas agerande efter snippadomen i Göteborg där nämndemän tvingades att lämna sina uppdrag. Och som Fredrik Malmberg skriver Liberalernas agerande i Malmö där partiet krävde att en avhoppad politiker skulle lämna sitt uppdrag som nämndeman. Men på det hela taget fungerar ju nämndemannainstitutet väl. Varför laga något som inte är trasigt?

Risken med de alternativ som lanserats till nämndemän är att dömandet blir antingen en rent statlig angelägenhet eller att domstolsdörrarna öppnas för aktivister av olika slag. Det skulle inte säkerställa domstolarnas oberoende och opartiskhet.

Ledarredaktionen