Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Jonas Hallberg: Skolan – från smycke till slit- och slängprodukt

Att få rita en skola var förut ett av de finaste uppdragen en arkitekt kunde få, skriver Jonas Hallberg.
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Barometern Oskarshamns-Tidningen politiska etikett är moderat.

Att få rita en skola var förut ett av de finaste uppdragen en arkitekt kunde få. Arkitekttävlingen för Vasaskolan i Kalmar samlade flera av Arkitektursveriges största namn, såsom Gunnar Asplund - som ritade stadsbiblioteket i Stockholm. Stagneliusskolan var Ragnar Östbergs första stora byggnadsprojekt efter Stockholms stadshus, byggnaden där Nobelmiddagen årligen avnjuts.

Stagneliusskolan, Kalmar.
Stagneliusskolan, Kalmar.
Foto: Mats Holmertz

Arkitekturforskaren Hjördis Kristenson beskriver i boken ”Skolhuset – Idé och form” hur skolbyggnader skulle ligga synligt och vara ”en verklig prydnad för samhället”. Ett exempel på det är det tidigare gymnasie- och skolhuset i Kalmar vars läge och utseende är så pass bra att det numera har fått bli stadshus.

Kalmar är omnämnt på flera platser i Kristensons bok. Det är välförtjänt då staden är välsignad med många vackra skolbyggnader såsom Stagneliusskolan, Tullskolan, Vasaskolan, Falkenbergsskolan och Lindöskolan. I länet finns flera andra skolor som förtjänat att ha varit nämnda, såsom Söderåkra skola eller Högsby skola, den senare nyligen ombyggd till bostäder.

Tyvärr är det

Tyvärr är det inte längre lika hög status att rita skolor idag som det var förr.

inte lika hög status att rita skolor idag, som det var förr. Arkitekter på den nivån lockas inte till Kalmar län längre. I stället för ett prestigeuppdrag som arkitekter tävlar om så har det blivit ett uppdrag för den som i kommunens upphandling erbjuder lägst pris.

Det syns allt för väl på de skol- och förskolebyggnader som har byggts de senaste åren. Till skillnad från sina föregångare är de nya skolorna ofta byggnader som saknar värdighet. Jämför bara de skolpalats som byggdes för hundra år sen med dagens barackskolor. De är skolbyggnadsversionen av slit- och släng. De nya skolorna är tänkta att hålla i max 30 år och sedan rivas och ersättas av något annat, ofta något lika kortsiktigt.

Allt bottnar i frågan om prioritering. Om kommunerna tydligt visar att barns skolmiljöer inte är något som väger tungt när en skola ska byggas, vad sänder det för signal? När inställningen är att arkitektur och utemiljöer ska handlas upp under samma förutsättningar som grus eller fikabröd, vilken motivation ger det till stadens övriga fastighetsägare att bygga en långsiktigt hållbar och vacker stad?

Men detta är inte något som sker överallt, tvärtom. Skolbyggnader är ofta nominerade till Kasper Salin-priset, Sveriges Arkitekters pris för årets byggnad.

Jonas Hallberg
Jonas Hallberg

I år var två av fyra nominerade byggnader skolor. Många kommuner har nämligen insett att den miljön som barn tillbringar tolv av sina mest formativa år i behöver vara värdiga och vackra, ha en god skolgårdsmiljö samt vara byggda på ett sätt som gör att de kan stå där och vara lika välanvända om hundra år. Dessvärre har man inte insett det i Kalmar län.

En gemensam nämnare för skolorna som nämndes i början är att ingen av dem är byggd efter 1955. Som den politiska inriktningen är nu så lär det dröja innan vi kan fylla på den listan. Det är synd, för genom att uppvärdera skolbyggnaden skulle även den viktiga verksamhet den innehåller uppvärderas. Då skulle skolan åter kunna bli ett smycke i staden.

Läs mer