Sis-hemmen behöver förnyelse
Omtag i barn- och ungdomsvården. Så kan den borgerliga regeringens besked under måndagen sammanfattas. En utredning tillsätts för att göra om myndigheten Statens institutionsstyrelse (Sis) i grunden. Ny organisation, nytt namn, reformerad verksamhet. Särskild utredare blir Lise Tamm, chefsåklagare på Åklagarmyndigheten och innan dess chef för riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet.
En sådan genomgripande reform förefaller påkallad. Så länge det innebär förändring på riktigt, och inte bara en kosmetisk sådan. Inte bara på grund av de tunga problem Sis-hemmen brottats med utan även med tanke på de förändringar i verksamheten som redan har aviserats. Regeringen har redan sedan tidigare gett Kriminalvården i uppdrag att inrätta ungdomsavdelningar för unga i åldern 15-17 år som döms för grov brottslighet. Unga som tidigare har vårdats på Sis-hem.
Det har med tiden blivit uppenbart att Sis-hemmen inte är rustade för vår tids gängkriminella ungdomar, även om de har erfarenhet av att arbeta med just ungdomskriminella. Att flytta denna del av uppdraget innebär i sig en stor förändring, varför en översyn av verksamheten som sådan också kan vara nödvändig för att staka ut vägen framåt.
I synnerhet framstår det som nödvändigt efter de många skandaler som uppmärksammats, med sexuella övergrepp, rymningar, droganvändning, sprängningar, rekrytering till gäng och så vidare. Till detta kommer också sådant som bristande kompetens bland anställda, liksom det riskabla och rent ut sagt ansvarslösa i att blanda grovt kriminella ungdomar med helt andra ungdomar som kanske brottas med missbruk eller självskadebeteende.
”Oavsett vad man tycker om etableringen av ungdomsfängelser är det svårt att motsätta sig en förnyelse av Sis-hemmen.”
Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Justitieombudsmannen (JO) och flera organisationer från civilsamhället har riktat tung kritik mot myndigheten för dess brister. Ja även Sis generaldirektör Elisabet Åbjörnsson Hollmark uttryckte så sent som för några dagar sedan att hon redan vid sitt tillträde 2019 insåg att ”myndigheten har stora områden som vi behöver jobba med”, bland annat just tryggheten, säkerheten och kompetensförsörjningen.
Att göra om myndigheten helt och hållet ser möjligen något paradoxalt ut med tanke på de satsningar på Sis-hemmen som tidigare sjösatts, med bland annat höjda anslag på mer än hundra miljoner per år de kommande åren. Men sammantaget framstår det ändå som givet att något mer genomgripande behöver göras också.
Och det kommer ändå ta viss tid innan utredningen är klar, och än längre tid innan reformen kan genomföras – satsningarna på dagens Sis-hem kommer komma väl till användning för de unga som vårdas där under tiden.
Som påtalades under regeringens pressträff är dessa barn några av samhällets mest värnlösa personer. De behöver skyddas från den tungt kriminella miljön, och institutionerna som tar hand om dem och ger dem den vård de behöver måste vara optimerad efter deras behov. Oavsett vad man tycker om etableringen av ”ungdomsfängelser” är det svårt att motsätta sig en förnyelse av Sis-hemmen.
