Annons

Segregationen är inte företagens fel

Näringslivet ges medansvar till segregationen när statsminister Magdalena Andersson förklarar gängkrigets orsaker. Näringslivet och företagen får därmed bära skulden för vad som är politiska tillkortakommanden.
Ledare • Publicerad 11 augusti 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

I högtidstalen hyllas näringslivet och företagandet. I valrörelsen pekas näringslivet ut mer som ett problem som bidrar till och förstärker segregationen.

Ännu ett mord. När gängkriminalitet och segregation kommer på tal talar statsministern numera allt oftare om företagens ansvar.
Ännu ett mord. När gängkriminalitet och segregation kommer på tal talar statsministern numera allt oftare om företagens ansvar.Foto: Stefan Jerrevång/TT

I vart fall i två intervjuer de senaste dagarna har statsminister Magdalena Andersson (S) – i Dagens Industri och i Ekots partiledarintervju - på frågor om gängkriminalitetens orsaker framhållit företagens ansvar för att motverka segregation.

Annons

”Det är också viktigt att företagare som funderar på att anställa, anställer någon som är i Sverige och är arbetslös. Plocka inte hit arbetskraft från andra delar av världen”, sade statsministern i Sveriges Radio.

Reglerna för arbetskraftsinvandring kan inte kallas för särskilt framgångsrika. De var inte genomtänkta och kom att utnyttjas både av fuskande arbetsgivare och av kriminella aktörer. Denna begränsade arbetskraftsinvandring kan dock varken förklara segregation eller gängkriminalitet. Det rör sig om arbetstillfällen på marginalen.

I sammanhanget omnämns dock arbetskraftsinvandringen och företagens rekryteringsmönster i syfte att vrida debatten kring utanförskap, segregation och den låga sysselsättningsgraden för utlandsfödda så att den bättre passar den sittande regeringen.

Nu framställs den höga arbetslösheten bland utlandsfödda och i betongförorterna som ett av näringslivet förstärkt problem, när det i själva verket är ett politiskt. Sverige står idag inför ett gigantiskt matchningsproblem. Företag och kommuner skriker efter sjuksköterskor, hemtjänstpersonal, ordningsvakter, kockar och industriarbetare. Samtidigt är arbetslösheten är en av de högsta i EU. Den ekvationen borde fler försöka lösa.

I dag saknar, lågt räknat, 600 000 utrikes födda i arbetsför ålder (20-64 år) självförsörjning. I en valrörelse dominerad av frågan om prisökningar, energi och kriminalitet har denna för svensk framtida välfärd helt avgörande förutsättningen nästan helt kommit bort.

”Retoriken om företagen som hinder sätter i sig käppar i hjulen för framtida etablering.”

Retoriken om företagen som hinder sätter i sig käppar i hjulen för framtida etablering. Omges företagandet av negativa föreställningar har det svårare att blomstra. Sätts bilder av att företagen obstruerar minskar naturligtvis ambitionerna att lösa problem. Förenkla anställningar samt skapa trygghet i miljonprogramsområden där gängen kontrollerar och utpressar. Fri företagsamhet måste vara normen också i särskilt utsatta områden. Om det kunde Magdalena Andersson ha talat om istället.

Martin TunströmSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons