Samhället är ingen apparat, syftet är inte att producera

Ett fast grepp om verkligheten. En energisk vilja att diskutera Sveriges samlade samhällsproblem. En hög intellektuell nivå. Ändå är det för en moderat - liberal eller konservativ - svårt att inte säga ett fast, högt och distinkt "nej" till den Ansvarsutredning som landshövding Mats Svegfors gav en första glimt av på torsdagen. I utredningen har Fredrik Reinfeldt varit med. Det är svårt att förstå varför han inte reserverat sig.

I det första delbetänkandets text finns en analys av Sverige av i dag och Sveriges problem av i morgon som borde delas ut till var förtroendevald i vårt land. Den är bred, distinkt och övertänkt. Här ligger inte svårigheterna.

Dessa möter i stället i den allmänna ansatsen, synen på vad politik, myndigheter och offentlig sektor är till för i vårt land. Här formar sig Mats Svegfors arbete till ett grundmurat försvar för högskattestaten. Den "samhällsorganisation" som då och då kallas "den svenska modellen".

Med det perspektivet blir all offentlig verksamhet ett slags samlad produktionsapparat, som ska, som det heter "möta människors behov". Med den lite luddiga terminologi som utvecklats, så blir också näringsliv, kultur, organisationsvärld, på något sätt del i detta mer eller mindre väloljade produktionsmaskineri.Och politikers roll blir i någon mening maskinistens. Kärvar det? Är människor missnöjda? Byt ett vred här, fatta ett beslut där, så återupptas välfärdsproduktionens jämna dunk.

Men ett modernt samhälle har inga övergripande gemensamma mål. Vi hålls samman av en spontan ordning, där tusen och åter tusen särviljor med skilda drivkrafter bringas till hjälplig harmoni av den som Adam Smith en gång liknade vid en osynlig hand.

Likaså är det vi kallar politik och stat inte bara en målrationell sektor. Den är lika mycket värderationell, det vill säga finns till för att uppehålla värden och procedurer, som betyder något i sig, oavsett resultat. I överväganden som dessa ligger kärnpunkten i den moderata samhällsuppfattningen; det är i sista hand därför partiet motsätter sig en föregivet rationell högskattestat.

Det kan ibland kännas tungt att sätta klackarna i marken. Men i detta fall är det meningsfullt. Samhället är inget som ska genomorganiseras efter ett samlat syfte. Kanske inte ens den offentliga sektorn.

KALMAR 2003-12-19