Säkert mobilnät på G
I tisdags inleddes till slut 5G-auktionerna, efter att Högsta förvaltningsdomstolen i fredags förra veckan avvisade det kinesiska bolaget Huaweis överklagande av Post- och telestyrelsens (PTS) beslut att ej tillåta Huawei att delta i den svenska 5G-utbyggnaden.
Redan efter en dag avslutades auktionerna, meddelade PTS i ett pressmeddelande mot slutet av tisdagen. Därmed stod det klart att Hi3G (Tre), Net4mobility (Tele2 och Telenor), Telia och Teracom blev de telekombolag som får rätt att bygga ut och driva 5G-nätet i Sverige.
Det hela kan beskrivas som en viktig seger för svensk säkerhet. Både Säkerhetspolisen och Försvarsmakten har varnat för den säkerhetsrisk det skulle innebära om ett kinesiskt ägt bolag hade fått leverera 5G-utrustning till vad som kommer bli en viktig del av svensk infrastruktur, och som alltså har ett högt skyddsvärde.
Dels på grund av den ökända kinesiska underrättelselagen som kräver att kinesiska företag bistår staten med underrättelser, och dels eftersom Huawei styrs av de anställdas fackförening, som lyder under kommunistpartiet.
Att den kinesiska staten på olika sätt bedriver cyberspionage står klart. Nu kan förvisso tilläggas att Fastlands-Kina inte är ensamma om den saken. Säpo har tidigare förklarat att mer än ett dussin stater ägnar sig åt ”olika former av säkerhetshotande verksamhet” i Sverige, vilket också har intensifierats de senaste åren.
Och som en sammanställning från Totalförsvarets forskningsinstitutet (FOI) visade häromåret finns det 51 företag i Sverige som kinesiska bolag förvärvat sedan millennieskiftet. Man behöver inte stirra sig blind på just Huawei.
Men det är viktigt i sammanhanget att påpeka att beslutet att ej släppa in Huawei i bygget av det svenska 5G-nätet togs av självständiga myndigheter, efter inrådan från just Säpo och Försvarsmakten. Det hela beror inte på något slags allmän anti-kinesisk hysteri, och är inte en av regeringen befalld utrikespolitisk markering.
Helt i enlighet med förordningen om elektronisk kommunikationen så gjorde Säpo och Försvarsmakten sitt jobb i att bedöma eventuella säkerhetsrisker, och PTS gjorde sin plikt som tog hänsyn till deras synpunkter i ett självständigt beslut, som sedan stått sig i domstol.
Portandet av Huawei är alltså inte bara en seger för svensk säkerhet, nog så viktigt i sig. Det är också ett exempel på hur svenska myndigheter skall fungera. Det hela bör ej missförstås eller konstrueras som ett Trump-aktigt politiserande av handelsförbindelserna med Kina.
Arvet från Axel Oxenstierna, rikskanslern som på 1600-talet lade grunderna för den svenska modellen med självständiga myndigheter, står sig alltså fortsatt starkt.