S-skandalen bakom Sveriges korruptionstapp
I den senaste upplagan av Transparency Internationals årliga korruptionsindex – som rankar länder från minst till mest korrupta – har Sverige halkat ned något från sin tidigare plats. Både rapporteringen och den politiska reaktionen har varit lite väl alarmistisk. Tidigare justitieminister Morgan Johansson (S) kallar det för ”mycket allvarligt”, och av Sveriges Radio beskrivs Sveriges placering som ”historiskt dålig.”
Att Sverige tappat i rankingen är förstås i sig negativt. Men ser man närmre på mätningen visar det sig alltså att Sverige har tappat ett enda poäng i mätningens hundraskaliga system. Sverige ligger fortfarande i världstoppen av minst korrupta länder, på plats sex, strax efter övriga skandinaviska länder samt Nya Zeeland och Singapore. Förra året låg Sverige på en delad femteplats med Singapore.
Sett över tid är dock tappet mer märkbart; den stora minskningen skedde mellan 2015 och 2022, i synnerhet mellan 2015 och 2017. Under de rödgrönas tid vid makten alltså. Sverige är ett av de länder som sjunkit mest under denna period, tillsammans sådana stater som Ungern och Polen.
Det är också värt att notera Transparency International förklaring till varför man även i år har rankat Sverige lägre. Man nämner dels svårigheter att komma till rätta med pengatvätt, men fäster också uppmärksamheten vid maktmissbruk i skärningspunkten mellan politik och rättsväsende. I det senare fallet hänvisar man till förra årets rättsstatsrapport från europeiska kommissionen, i vilken det framgår att det mer konkret för Sveriges del handlar om nämndemännens självständighet.
”Den stora minskningen skedde mellan 2015 och 2022.”
Vad det refererar till är alltså S-skandalen häromåret då Socialdemokraterna sökte upp och som partiet kallade det ”coachade” nämndemän efter den kontroversiella domen i ”Snippa-målet”. Ett samtal som slutade i att nämndemännen avgick efter påtryckningarna. Något som representanter för Socialdemokraterna dessutom välkomnade. Sammantaget ett grovt övertramp. Domare ska inte påverkas eller styras av partier och makthavande politiker.
Det inträffade bedömdes så allvarligt att kommissionen uppmanade Sverige att ”se till att systemet för nominering av nämndemän garanterar deras oberoende”.
Samma allvar tar uppenbarligen Transparency Internationals mätning fasta på.
Sedan är det förvisso så som den socialdemokratiska riksdagsledamoten Fredrik Olovsson, gruppledare i näringsutskottet, har påpekat i sammanhanget – att den borgerliga regeringen lade ned föregående regerings korruptionsutredning. Men han glömmer att nämna anledningen, nämligen att regeringen vill tillsätta en ny utredning med bättre direktiv.
Sverige har en del att göra på området korruption. Men när nu flera socialdemokrater försöker smeta mätningens resultat på den nu sittande, borgerliga regeringen är det inte så lite pikant att förklaringen till Sveriges sjunkande resultat ligger hos Socialdemokraterna själva.
