GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Rösträttsåldern inte en självklarhet

Miljöpartiet har en något paradoxal inställning till ungdomar.
Ledare • Publicerad 5 november 2021
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Är gymnasielever barn eller vuxna?
Är gymnasielever barn eller vuxna?Foto: Jessica Gow/TT

Debatten om rösträttsålderns sänkande är inte på något vis ny, om än den sällan är särdeles framträdande. Åldersgränsen för att rösta har successivt sänkts flera gånger sedan den allmänna rösträttens införande. Senast 1974, då nuvarande 18-årsgräns sattes. Eller 1999, om man räknar med sänkningen till 16 år i kyrkovalet.

En del tycks ändå ha reagerat närmast med förvåning på det förslag som flera av Miljöpartiets representanter – bland andra demokratiministern Amanda Lind och hennes företrädare, nuvarande europaparlamentarikern Alice Bah Kuhnke – presenterade i torsdagens Dagens Nyheter. Man vill sänka rösträttsåldern till 16 år. En tanke som många andra har framfört i decennier.

Man kan förvisso anmärka att det kanske inte är den mest angelägna politiska frågan i dagsläget. Mer cyniskt lagda kritiker har kallat förslaget för ett simpelt försök från Miljöpartiets sida att klara livhanken när man står och vippar vid riksdagsspärrens brant.

Det finns dock ingen anledning att ifrågasätta miljöpartisternas genuina övertygelse i frågan. Partister har drivit frågan tidigare, och även motionerat om ärendet i riksdagen.

Och tanken att Miljöpartiet skulle få ett markant starkare stöd om 16-åringar fick rösta är inte så självklar som vissa kanske tror. Förvisso brukar det gå bättre för partiet i skolval än i riksdagsval. Men vid en sänkt rösträttsålder skulle det röra sig om ganska få extra väljare sett till hela väljarkåren.

”Att det per automatik skulle tala till den genomsnittlige 16-åringens nackdel är dock inte säkert.”

Vad gäller själva sakfrågan tenderar diskussionen ofta att kretsa kring frågor om tonåringars mognad och moralisk medvetenhet. Att det per automatik skulle tala till den genomsnittlige 16-åringens nackdel är dock inte säkert. I synnerhet inte i en tid då demokratiska värderingar genomsyrar mer eller mindre hela samhället och utbildningsgraden av ungdomen är högre än någonsin. Endast elva procent av befolkningen har ej gymnasial utbildning. Aldrig har det väl varit lättare för en medborgare att göra ett informerat val, all desinformation till trots.

Och ska man diskutera mognad och moralisk medvetenhet skulle man lika gärna kunna argumentera för att höja rösträttsåldern.

Mer problematiskt är det med samhällets motsägelsefulla förhållande åldersgränser. Å ena sidan är myndighetsåldern satt vid 18 år. Men för att handla på Systembolaget måste man ha fyllt 20. För att ta körkort för tung motorcykel ska man vara 24. Miljöpartiet propagerar för en utökad rösträtt för barn, samtidigt som de också argumenterat för att bevara ungdomsrabatter för brottslingar med hänsyn till den outvecklade ansvarskänslan.

När blir en människa egentligen ”vuxen”? För officiella syften måste gränsen för när en person ansvarar för sig själv dras någonstans. Att en sådan gräns också sammanfaller med rätten att rösta i demokratiska val är inte orimligt. Vilket väl också förklarar varför den folkliga entusiasmen för sänkt röstålder tenderar att utebli.

Thomas HermanssonSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.