Resereformer på rätt väg
En krona lägre pris på bensin och diesel. Det utlovar den borgerliga regeringen med en tillfällig sänkning av energiskatten. En del i en bredare satsning: det nuvarande reseavdraget ska bevaras, och en sänkning av reduktionsplikten från 7,8 procent till EU:s miniminivå på 6 procent utredas.
Beskedet om sänkt skatt möttes snabbt av hån och kritik från socialdemokratiskt håll. Hade inte de borgerliga lovat större skattesänkningar än så? ”Världsrekord i löftesbrott” påstod riksdagsledamoten Isak From (S). Under torsdagen framträdde både Magdalena Andersson (S) och Mikael Damberg (S) på en pressträff och tog till brösttoner om att det här påverkar folkets förtroende för demokratin.
Socialdemokraternas kritik är bisarr och motsägelsefull. Partiet har även vänt sig mot bevarandet av det nuvarande reseavdraget med argumentet att regeringen bortser från miljöaspekten. Att ena stunden kritisera skattesänkningen på bensin för att den är för låg, samtidigt som man kritiserar reseavdraget av miljöskäl, hänger inte ihop.
Av ungefär samma skäl skulle man snarare kunna se skattesänkningen som en kompromiss, just med hänsyn till klimatet.
Många ord har spillts på att regeringen med valet att bevara det nuvarande reseavdraget går emot vad man röstade igenom när partierna sade ja till Socialdemokraternas förslag till nytt reseavdrag. Men att kunna stoppa ett förslag som i ett nytt och svårt ekonomiskt läge framträder i ett annat ljus hör också till en regerings ansvarstagande.
”Socialdemokraternas kritik är bisarr och motsägelsefull.”
Som finansminister Elisabeth Svantesson (M) påpekade hade den nya modellen blivit för dyr att genomföra i praktiken. Den socialdemokratiska modellen skulle ha kostat 4,5 miljarder extra år, jämfört med den reform med högre milersättning som de borgerliga inför till en kostnad av 1,6 miljarder.
Därtill finns det något principiellt skevt i att det nya systemet hade inneburit en skattereduktion även om man reser kollektivt, trots att kollektivtrafiken redan i sig är kraftigt subventionerad.
Reseavdraget kommer även fortsättningsvis vara baserat på att bilfärden innebär en tidsvinst på minst två timmar jämfört med att åka kollektivt – i stället för som i Socialdemokraternas förslag, att avståndet mellan bostad och arbetsplats måste vara minst 1,5 mil. Medan den nuvarande modellen hjälper dem som har höga kostnader för att resa till och från sitt jobb och således har störst behov av ett reseavdrag, så skulle det nya systemet istället ha gynnat dem som förvisso reser långt men billigt via den redan subventionerade kollektivtrafiken.
Reseavdraget och den sänkta bensinskatten kommer innebära något högre utsläpp, men bör ses i relation till att den svenska fordonsparken steg för steg elektrifieras.
För boende på svensk landsbygd som är beroende av bilen för att kunna ta sig till arbetet kommer bevarandet av den existerande modellen att vara ett välkommet besked.
