Regeringen tar sats från botten
Regeringens vårbudget fördelar ganska mycket pengar och är optimistisk om att det snart uppåt för Sveriges ekonomi. Samtidigt talar finansminister Elisabeth Svantesson (M) klarspråk om den pågående lågkonjunkturen och hur den slagit mot hushållens köpkraft.
Hon lovar att medborgarna ska få framtida lättnader, men det sker inte i denna budget, även om den alltså innehåller extra mycket satsningar, sammanlagt 17 miljarder kronor.
Dessa går alltså inte till medborgarna direkt utan till satsningar. Den största delen går till att upprätthålla vård och omsorg och att det finns mediciner. Regionerna, som drabbats hårt av inflationen och dyrare framtida pensioner får ytterligare sex miljarder kronor, samt en rad statliga pekpinnar om bättre resurseffektivitet och kortare vårdköer.
Det bästa initiativet är de pengar som satsas på en nationell vårdförmedling, det kan bidra till att de samlade sjukvårdsresurserna används bättre och fler får vård snabbare. Själva verksamheten klarar nog regionerna bättre att sköta och effektivisera själva, men resurstillskottet undanröjer en rad sparbehov. Det täcker inte det samlade budgetöverdraget i landets regioner, men kanske kan man minska behovet att snåla på personal.
För Region Kalmar län blir andelen 155 miljoner kronor vilket uppenbarligen gör stor skillnad för regionen. Nu har regionstyrelsens ordförande Angelica Katsanidou (S) fått ett ordentligt tillskott, nu är det upp till henne och övriga styrande politiker i Region Kalmar att ro det hela i land – de har fått pengar och har nu det tunga ansvaret.
”Nu är det upp till styrande politiker i Region Kalmar att ro det hela i land – de har fått pengar och har nu det tunga ansvaret.”
Andra satsningar i vårbudgeten gäller brottsbekämpning och kampen mot gängbrottsligheten – största posten är drygt en miljard till fängelseplatser. Här visar regeringen en konsekvens och en målmedvetenhet över tid. Det bådar gott för möjligheterna att de politiska målen uppnås. Det är alltid så; Ska en regering lyckas krävs det ihärdigt arbete steg för steg och dag för dag, för att inte tala om budget för budget.
Civilförsvar och beredskap får en del ökningar, liksom Ukrainaflyktingar,
Inga nya infrastruktursatsningar utom en miljard för att återställa E6 vid Svinösund.
Vårbudgeten läggs alltså när ekonomin befinner sig på bottenläge. Regeringen talar om en ekonomisk vinter, vilket känns extra tråkigt när delar av landet redan gått in i meteorologisk sommar. BNP-utvecklingen är svag, även om en månadssiffra hamnade en tiondels procent över prognos. Arbetslösheten kommer enligt bedömningen att öka något i år, likaså statsskuldens andel av BNP. Däremot tror finansministern på sjunkande inflation, vilket förstås är nästintill nödvändigt om inte ekonomin ska sacka ytterligare.
Regeringen tar om tre områden som ska lyfta Sverige: Bekämpa inflationen genom en aktiv finanspolitik. Återupprätta arbetslinjen. Samt strukturella reformer för ökad tillväxt.
De strukturella reformerna är kanske de långsiktigt viktigaste med satsningar på ”på investeringar i infrastruktur, klimatomställning, forskning, energiproduktion, samt regelförenklingar och kompetensförsörjning”.
Viktigt, och kan ge ordentliga vinster med tiden, men kräver först mycket stora investeringar med riktiga pengar för att vinsterna ska bli verklighet. Klarar Elisabeth Svantesson (M) den balansgången lär hon bli ihågkommen som en av våra stora reformpolitiker. Full utdelning är i praktiken en ny era med ”rekordår”. Men då ska alltså man klara att ta sats från dagens bottenläge.
