Regeringen höll inte för prövningen
Att framhålla den politiska oppositionen som ett hot mot demokratin har kommit att utgöra kärnan i den socialdemokratiska strategin för att behålla makten efter valet 2022.
I den ligger bland annat att en ”högerregering” med stöd av Sverigedemokraterna skulle utgöra ett hot mot public service-bolagens oberoende. Det är ett påstående som sällan eller aldrig konkretiseras eller preciseras.
I torsdags kom emellertid ett besked från regeringen som öppnar för en ännu tydligare bodelning mellan ministären/kulturdepartementet å ena sidan och Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion å andra sidan.
Men den utredning som regeringen tillsätter utifrån ”behovet att upprätthålla public service-företagens oberoende” har sitt ursprung i ett tillkännagivande från riksdagen. Initiativet kommer således inte från regeringen.
Det är den borgerliga oppositionen stödd av Sverigedemokraterna som drivit på att regeringen ”så snart som möjligt utreder frågan”. Uppmaningen skedde för övrigt redan den 17 oktober 2019.
Vad gäller då saken? Jo, när public service-bolagen introducerar nya permanenta programtjänster är de skyldiga att anmäla detta till Myndigheten för press, radio och tv som prövar om tjänsterna är förenliga med public service-uppdraget. I denna kontrollmekanism är regeringen sista instans. Så har bristen på oberoende därför fått kritik från EU-kommissionen,
Trots invändningarna valde regeringen att inte föreslå någon förändring av instansordningen i sin public service-proposition som lämnades till riksdagen den 5 juni 2019.
Kritiken mot bristen på oberoende har främst kommit från de kommersiella konkurrenterna till Sveriges Television. I klartext fruktar de att regeringen har en för nära relation till Sverige Television och att den i syfte att värna det statliga bolagets intressen skulle ha svårt för att stoppa nya tjänster, även om de står i strid med avtalet och skulle få stor påverkan på andra reklamfinansierade kanaler. Uppfattningen bygger på att Socialdemokraterna motsätter sig denna förhandsprövning - trots att den är en konsekvens av EU-reglerna om statsstöd som Sverige är ålagda att tillämpa.
De kommersiella aktörerna är för övrigt hittills inte särskilt imponerade över förhandsprövningen. Sveriges Television har inte anmält en enda ny tjänst!
I dag diskuteras dock frågan ur perspektiv public service-bolagens självständighet gentemot staten. En antiliberal regering skulle teoretiskt kunna utnyttja förhandskontrollen till att straffa Sveriges Television genom att per automatik stoppa nya tjänster som bolaget anser vara journalistiska motiverade. Regeln skulle således kunna användas i det närmaste för att inskränka yttrandefrihetsgrundlagen.
Den skulle också kunna utse public service-skeptiska ledamöter i granskningsnämnden som återkommande röstar till Sveriges Television och Sveriges Radios nackdel vid klagomål på programs bristande saklighet och allsidighet.
Maktdelning är viktigt, även om det just nu finns en tillstymmelse till demokratiska undergångsscenarier i den offentliga debatten. Domstolar, Justitieombudsmannen (JO) eller public service-bolagen ska åtnjuta rättsligt skydd, inte någon en hastig reaktion på populisters popularitet utan för att det är rätt i sig.
Men exemplet illustrerar att angreppen på oppositionens (läs M+KD:s) bristande demokratiska legitimitet framstår som ett självmål när det är partierna utanför regeringen som driver igenom ett regelverk som är lika med en ännu tjockare brandvägg mellan Sveriges Television/Sveriges rRdio och regeringen.
