Reformagenda med blick på Kalmar
När opinionsbildare och oppositionspolitiker efterlyser mer förebyggande åtgärder från den borgerliga regeringen skapas lätt bilden av att regeringen bara skulle bry sig om sådant som höjda straff och repressiva åtgärder eller rentav att ”hårdare tag” i sig skulle vara dålig politik. En hållning som i synnerhet förr var vanlig. Men den skärpta kriminalpolitiken har sitt värde, och steg för steg punkterar regeringen föreställningen om att borgerligheten inte skulle bry sig om förebyggande arbete i kampen mot kriminalitet.
Ytterligare ett steg på denna front har nu tagits när regeringen lanserar ett pilotprojekt med ett slags specialenhet på nationell nivå som ska bistå kommunerna i arbetet med att både förebygga rekryteringen av unga till gäng, men också för att förhindra att unga återfaller i brottslighet.
Gruppen ska bestå av experter inom bland annat psykiatri och juridik, och arbetet kommer bland annat inbegripa sådant som stöd i att utforma lokala insatser, hjälp med kartläggning och analys, eller test och utvärdering av nya metoder.
”Kalmar är en av försökskommunerna.”
Projektet ska till en början testas i några utvalda kommuner av varierande storlekar och grad av ungdomskriminalitet. Intressant nog är Kalmar en av försökskommunerna, tillsammans med bland annat Borås och Uppsala, som alltså nu hamnar i centrum av den mångfacetterade kampen mot gängvåldet.
Tack och lov har man när man ändå håller på även passat på att överge det lite fåniga namn som Tidöavtalet ursprungligen laborerade med – ”nationell social insatsstyrka”, vilket väl förmodligen var tänkt att signalera krafttag. Istället kallar man det nu för ”förstärkningsteam inom socialtjänsten”. Mindre actionrulle, mer diskbänksrealism.
Socialtjänstens arbete är sedan gammalt en kommunal kompetens, något som regeringen inte gärna kan så att säga inkräkta på och ta över. Men läget nu med gängkriminaliteten och gängvåldet är speciellt, och i och med denna nya verklighet framstår det som angeläget och klokt att på olika sätt stötta kommunerna i en svår tid.
Att förändring inte bara är nödvändig, utan också möjlig, var en del av borgerlighetens löftesrika vision innan regeringstillträdet. Flera nödvändiga åtgärder av det hårda slaget har redan hunnit sjösättas. Att fler och fler åtgärder av det mjuka slaget nu också levereras är högst välkommet.
