Rättegång, inte frigivning!

I dagarna har debatten om fångarna på Guantánamobasen tagit fart igen. En av Storbritanniens laglorder i överhuset, lord John Steyn, attackerade i en artikel i Svenska Dagbladet USA som ansvarigt för den långa fångenskapen utan rättegång. Han fick snabbt mothugg av Ruth Hopkins, juristprofessor vid Johns Hopkins University.

En av fångarna är svensk medborgare, Mehdi Ghezali. Många kräver att han ska friges. Få artiklar i svenska media har frågat vilka skälen kan vara att han hålls kvar, efter att han tagits till fånga i Afghanistan. Det är ganska tänkvärt, eftersom uppgifter om skälen har förekommit i spanska media (tidningen El Mundo, nätupplagan www.elmundo.es).

Tidningen rapporterar om att Ghezali kan vara al Qaidas kontakt i Portugal. El Mundo citerar i sin tur polisutsagor i den portugisiska veckotidningen Focus. Mehdi Gezali uppges ha dömts till tre och ett halvt års fängelse av en domstol i Albufeira, för bankrån (byte ungefär 6 miljoner) och för juvelstölder. Efter frigivningen när en tredjedel av straffet var avtjänat skall han ha begett sig till Tora Bora-bergen, där han tillfångatogs.

Fokus rapporterar också om att Ghezali misstänks för liknande brott i Sydspanien. Ghezali sägs också ha kontakter med kretsar som ägnat sig åt stölder av pengar och belgiska pass.

Rånen och de falska passen passar väl in i bilden av Ghezali som del i ett internationellt nätverk av mindre trevlig art.

Det stora problemet är avsaknaden av rättslig prövning. Kan han dömas för kriminella handlingar knutna till terrorism, eller inte? Ingen vet, eftersom rättegången inte ägt rum.