Annons

Principlöst om offentlighet

Kritiken mot regeringens sekretess av elstödet andas mer politiskt spel än omsorg om öppenheten. Eller om Lagrådets auktoritet. Tyvärr.
Ledare • Publicerad 19 januari 2023
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Elisabeth Thand Ringqvist ska framstå som öppenhetens banérförare.
Elisabeth Thand Ringqvist ska framstå som öppenhetens banérförare.Foto: Adam Ihse/TT

Så blev regeringens beredning av elstödet anmält till Konstitutionsutskottet (KU). Med tanke på alla onödiga KU-anmälningar som strömmat in till utskottet efter valet så är denna en av de mer motiverade. Anmälan gäller regeringens beredning av den nya lagen. Vissa remissinstanser fick bara en halv dag - enligt anmälan - på sig att sammanfatta sina synpunkter. Det var dock en sanning med modifikation eftersom man även på myndigheter kan arbeta helg.

Nu är det inte reglerat hur beredningskravet ska uppfyllas i grundlagen. Det är riksdagen som avgör om beredningskravet uppfylls. Därför kan KU nu som grundlagens yttersta uttolkare fastställa hur ärenden ska beredas.

Annons

Det är dock inte beredningen som är det största problemet. Öppenhet är normen när det gäller handlingar i Sverige och skälen för sekretess för elstödet som regeringen ger är svaga. Det hade också haft ett stort symbolvärde om den borgerliga regeringen visat respekt för Lagrådets auktoritet alla år som det betraktats som en remissinstans av andra.

Men kritiken mot regeringen rymmer som alltid också politisk opportunism. KU-anmälan kommer från Centerpartiet som vill framstå som öppenhetens fanbärare. I mediedebatter är det Elisabeth Thand Ringqvist, som nyligen förlorade partiledarstriden - som talar för partiet.

Men i öppenhetsfrågor som kan tillmätas större betydelse - såsom frågan om offentlighet i fristående skolor - har Centerpartiet framstått som opponenten nummer ett. Just Thand Ringqvist motsatte sig i sin tidigare roll som ordförande i Svenska rikskapitalföreningen också införandet av lagreglerad meddelarfrihet i välfärdsföretag.

Här rör det sig om direkt myndighetsutövning. Betyg, beslut om disciplinåtgärder eller ledighet (undantag från skolplikt) - är myndighetsutövning oavsett om huvudmannen är privat eller offentlig. Friskolans bästa vänner brukar ju också betona att regelverken ska vara liknande eller till och med lika för skolorna.

”Betyg, beslut om disciplinåtgärder eller ledighet (undantag från skolplikt) - är myndighetsutövning oavsett om huvudmannen är privat eller offentlig.”

S-regeringen förslag om införande av offentlighetsprincip på fristående skolor fick ironiskt nog bakläxa från Lagrådet med hänvisning till att den skulle kollidera med lagstiftningen för börsbolag.

Det är mot den bakgrunden som Tidöpartierna utlovat en insynsprincip för fristående skolor. En lagstiftning som kan balansera öppenhet gällande myndighetsutövning med de särskilda utgångspunkter som gäller för företag på en marknad. Det handlar också om att mindre idéburna förskolor rimligen inte ska behöva svara för ett öppet diarium under sommarmånader.

Visst borde elstödet vara offentligt. Men den som drivs av sanna öppenhetsideal talar också för ökad insyn i den privata skolsektorn.

Martin TunströmSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons