Annons

Positivt med ökad transparens

Det är slarvigt när hela arbetsgivaravgiften kallas för en skatt, och ett tvång att uppge de sociala avgifterna på lönespecifikationen vore tvivelaktigt. Men ökad transparens skulle göra svenska väljare mer välinformerade, vilket vore välgörande.
Ledare • Publicerad 22 februari 2024
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) vill att fler ska skriva ut de sociala avgifterna på lönebeskedet.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) vill att fler ska skriva ut de sociala avgifterna på lönebeskedet.Foto: Henrik Montgomery/TT

Från borgerligt håll påpekas det ofta att Sverige har ett av de högsta skattetrycken i världen. Ergo: skatterna bör sänkas. Vilket är sant, men mer sällan läggs det till att skattetrycket ligger på ungefär samma nivå som i andra jämförbara länder i EU som Danmark, Finland eller Tyskland. Sverige är inte riktigt den anomali som det ibland framställs som.

Nära förbunden med denna tankegång är också att arbetsgivaravgifterna tydligt bör framgå på arbetstagarens lönespecifikation. Många svenskar är inte medvetna om hur högt skattetrycket faktiskt är; man utgår från inkomstskatten och lägger till den kanske även energiskatter och moms. Arbetsgivaravgifterna glöms lätt bort som ett slags ”dold skatt” som det ibland kallas av dess kritiker. Om fler svenskar kände till hur mycket som betalas i arbetsgivaravgifter skulle det eventuellt påverka inställningen till skattenivåerna. Därav aversionen från vänsterhåll mot samma förslag.

Annons

I veckan gav den borgerliga regeringen en utredare i uppgift att ta ett första steg mot en sådan ordning. Mer specifikt meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att utredaren ska föreslå hur man kan införa en skyldighet för myndigheter under regeringen att redovisa inbetalda social avgifter på lönespecifikationen.

”Kunskap och demokratiskt utövande hänger tätt samman.”

Reaktionerna lät inte vänta på sig. Politiskt propaganda, ansåg vänsterkritiker. Och i någon mån ligger det väl något i den saken när man talar just om ett obligatorium – låt vara att det bara gäller myndigheter, som därmed ska ”föregå med gott exempel för andra arbetsgivare”. Även om det inte alls är säkert att ökad transparens per automatik skulle minska betalningsviljan.

Något missvisande är det också när en del slarvigt kallar hela arbetsgivaravgiften för en skatt. Majoriteten av avgifterna består av sådant som pensionen, sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen det vill säga sådant som den anställde själv kommer kunna nyttja när behovet uppstår. Om en skatt betalas ”utan krav på direkt motprestation” som det heter, så är avgiften däremot kopplad till just en sådan motprestation. Avgift är inte en eufemism för skatt, det finns en saklig skillnad. Däremot utgör den allmänna löneavgiften – som faktiskt är en skatt – den enskilt största delen av arbetsgivaravgiften.

Men även om ett tvång som sådant är tveksamt skulle det vara välgörande om de svenska arbetstagarna var mer informerade om vilka skatter och avgifter som betalas. Väl underrättade skattebetalare underlättar för att väljarna ska kunna ta informerade och väl avvägda beslut när de röstar. Kunskap och demokratiskt utövande hänger tätt samman.

Thomas HermanssonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons