Patientsäkerhet är A och O
Förra veckan tillkännagav regeringen ett uppdrag till Socialstyrelsen att möjliggöra så kallad individbaserad riskbedömning av blodgivare, som den föregående regeringen låtit Folkhälsomyndigheten sammanställa kunskap om.
Det innebär att bland annat de homosexuella män som lever i långvariga relationer och vill ge blod därmed lättare kommer att kunna göra det. För den som länge velat ge blod men inte haft möjligheten är det förstås en stor glädje.
Regeringen poängterade också att frågan om hur den riskbedömningen ska utformas är det upp till Socialstyrelsen att föreslå ”i nära dialog med Folkhälsomyndigheten samt i samverkan med Inspektionen för vård och omsorg och Läkemedelsverket”.
Ett viktigt och välkommet klargörande. Det är den medicinska professionen som ska besluta om vårdens utförande, inte signalerande politiker som är ute efter lättförtjänta poäng – det senare skulle snarare framstå som ett slags pinkwashing.
”Det är den medicinska professionen som ska besluta om vårdens utförande.”
Låt oss slippa de tongångar som tidigare präglat de politiska utspelen om blodgivning de senaste åren, där politikers vilja att framstå som handlingskraftiga lätt har gått överstyr och framställt de nuvarande reglerna som vore de uttryck för något slags förtryck – när det i själva verket har handlat om patientsäkerhet.
När exempelvis Socialstyrelsen ville sänka karenstiden för att lämna blod från tolv till fyra månader för män som har sex med män möttes det av invändningar just från regionerna med deras medicinska ledning. Det var inte fråga om homofoba mörkermän ute efter att trycka dit en sexuell minoritet.
Detta har varit en av många regler som omgärdar blodgivningen. Sådana kan rimligen under rätt omständigheter justeras, exempelvis i takt med att känsligare tester dyker upp som det nya så kallade Nat-testet. En molekylärbiologisk metod som har börjat användas i vissa EU-länder.
Förra året rådde blodbrist i flera regioner. Återkommande syns rubriker om att Sverige behöver fler blodgivare. Men trenden är tyvärr negativ. Sedan 2010 har antalet personer som donerar blod minskat från 247 000 till 198 000.
Tidigare i år gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att sjösätta en informationssatsning för att öka antalet blodgivare. Finns det flera vägar framåt som både öppnar upp för fler bloddonatorer samtidigt som det inte kompromissar med patientsäkerheten är det positivt.
