Oskarshamnsfallet åter
För ett år sedan gick diskussionen het om behandlingen av Lasse och Karin Holmgren och deras barn. Oskarshamns kommuns socialnämnd ansåg att intet var fel i handläggningen. De anmärkningar som fanns gällde enbart formaliteter.
Kritiken mot socialnämnden sades dessutom bara vara stöd åt journalisten Janne Josefsson.
Det är därför nu ganska tänkvärt att läsa socialstyrelsens utlåtande om en central aktör i fallet: den psykolog socialnämnden anlitade.
Socialstyrelsens tillsynsenhet i Jönköping yrkar att psykologens legitimation ska läggas under en treårig prövotid. ”Hans yrkesutövning – som haft avgörande betydelse ur rättssäkerhetssynpunkt – har därmed skett i strid mot vetenskap och beprövad erfarenhet” lyder sammanfattningen, sedan en rad brister påtalats. Socialstyrelsen stöder sig i bedömningen på ledamöter i sitt vetenskapliga råd.
I strid mot vetenskap och beprövad erfarenhet. Det är starka ord.
Barometern-OT har ingen sakkunskap i ämnet. Och vi tror inte att man har rätt automatiskt, bara för att man är professor.
Men omdömet är tankeväckande när det förs samman med socialnämndens linje: ”Vi har inte gjort något fel”. Och det fanns också inlägg som menade att kommunens beslutsprocess varit en garanti för att allt hade gått rätt till. Uppenbarligen tycker några, inte helt okunniga, precis tvärt om.
Vilken kompetens har socialförvaltning och nämndledamöter i Oskarshamn haft att bedöma om det underlag de hade dög eller inte? Vilken kompetens har de i dag? Eller gäller fortfarande linjen: ”Inga beslut kan bli fel. Det är ju vi som fattar dem”?
