Öppenhet skulle gynna friskolorna
Dispyten om friskolor och offentlighetsprincipen rasar vidare. En av många fronter där den politiska striden om friskolor förs. Och frågan är om inte de forna allianspartierna, vad gäller denna detalj, i den berättigade ivern att stå upp för friskolorna har grävt sig lite för djupt ned i skyttegravarna.
När riksdagen för ungefär ett år sedan hade att ta ställning till huruvida friskolor, liksom övriga skolor, skulle omfattas av offentlighetsprincipen röstade de borgerliga nej, tillsammans med Sverigedemokraterna.
Argumentet då var bland annat att ett sådant genomförande skulle leda till att mindre skolor drabbades av för höga kostnader. Detta trots att till exempel de idéburna friskolornas riksförbund ställde sig bakom förslaget, och menade att samma villkor bör gälla för friskolor som för kommunala skolor. En på intet sätt orimlig hållning.
Nu har regeringen påbörjat ett nytt försök till lösning av det problem som nuvarande situationen faktiskt innebär. Under torsdagen presenterade utbildningsminister Anna Ekström (S) en nytillsatt utredning, med direktivet att ta fram två alternativa förslag på hur myndigheter och andra ska kunna få tillgång till statistik och annan skolinformation. Detta på ett sätt som inte äventyrar statistiksekretessen men som också fortsatt skyddar personlig integritet.
”Även skolorna själva förlitar sig på att relevanta fakta finns tillgänglig för allmänheten.”
Konkret ska det ena alternativet innebära ett genomförande av offentlighetsprincipen för friskolor, medan det andra alternativet inbegriper att Skolverket får i uppdrag att hantera ”en ny insamling av uppgifter”.
Fri information på området är av avgörande betydelse, inte bara för exempelvis forskare som använder statistiken i samhällsstudier eller granskande journalister. Även skolorna själva förlitar sig på att relevanta fakta finns tillgänglig för allmänheten, till exempel för elever som står inför att göra sina skolval.
Utredningen, som kommer ledas av Ulrika Geijer, chefsrådman vid Förvaltningsrätten i Malmö, ska presenteras i december nästa år. Under tiden har oppositionen tid att omvärdera det tidigare ställningstagandet. Att stå upp för bildningsideal och värna friskolornas existens är en lång och god borgerlig tradition.
Men det finns inget i en sådan inställning som kräver att man i princip ger friskolorna ett undantag från offentlighetsprincipen, allraminst då det finns stöd för en regeländring åtminstone bland de idéburna aktörerna.
De olika debatterna om friskolor i Sverige kommer att fortsätta. Att se till så att skolinformation bli tillgänglig på ett säkert sätt vore ej att svika friskolorna, utan vore tvärtom en rättvis ordning som dessutom skulle gynna dem.
