Om Göteborg var huvudstad

Frågan ställs av historikern Kristian Gerner i standardverket Ryssland – en europeisk civilisationshistoria (Historiska Media) och anspelar på hur berättelsen om Rysslands historia framställs som en kamp mellan den mer europeiska kulturen i S:t Petersburg och den av en blandning av bysantinska ideal och asiatisk kultur präglade Moskva.

Professorn understryker att berättelsen om de två största svenska städerna också präglas av motsatser. Ungefär: Med Stockholm vändes Sverige mot Östersjön och Ryssland. Vi får inte glömma att den östra rikshalvan, Finland, under denna tid var svenskt. Stockholm präglades också länge av en politisk konservatism som sedan ersattes av socialistisk nordisk linje.

Göteborg däremot symboliserar europeisering. I Göteborg blickar man västerut. Mot Skottland. (Alla heter Glenn i Göteborg som AIK-klacken ropar på Gamla Ullevi). Och mot Nederländerna. Om kollektivism hör till Stockholm är Göteborgs historia förknippad med en mer individualistisk liberal linje. Inte för inte kallas Göteborg för lilla London.

Till detta kommer andra skillnader mellan ett kulturellt väst och öst i Sverige som tidigt identifierades av den framlidne professorn i historia Christer Winberg.

Väst och öst är här inte direkt geografiska begrepp. Småland hör exempelvis till den västliga sfären. Winberg uppmärksammade att i väst var familjerna större, högre kyrksamheten högre och självmordsfrekvensen lägre.

Historiker i Växjö som Peter Aronsson och Lennart Johansson har utvecklat analysen och pekat på den egalitära - mer jämlika politiska kulturen - som präglat ”Väst”.

”Väst” utvecklades således både inifrån och med tiden av impulser utifrån.

Det moderna Göteborg kom också att formas av handelsmän och industrialister som i utbyte mot skatteavdrag donerade stora summor pengar till de institutioner som växte fram, som Chalmers. Göteborgsliberalismen blev ett begrepp som fylldes med ära - inte minst när det gäller stadens antinazism under kriget företrädd av bland annat Göteborgs-Handels och Sjöfartstidning.

Och samtidigt utvecklades en västsvensk konservatism. Mindre baserad på ämbetsmännen vid de statliga verken, försvaret och monarkin som i huvudstaden och mer inspirerad av ett starkt civilsamhälle och ett levande kyrkoliv.

I dag kanske Göteborgsandan mer förknippas med en socialdemokrati som växte fram parallellt med de stora välståndsbringande industrierna. Varven, SKF och Volvo. Men historien lever. I värnandet av frihandel och öppenhet. I blicken mot horisonten.

Sverige brukar beskrivas som ett mycket homogent land utan större geografiska politiska, kulturella och religiösa olikheter. Kristian Gerners kontrafaktiska resonemang vittnar om historiska skillnader som format det Sverige vi har i dag. Ett Sverige som blivit både mer europeiskt och kanske lite mer frihetligt tack vare Gustaf II Adolfs Göteborg.