Annons

Nej till register över hudfärg

Ett register över medborgarnas hudfärg blir inte bättre för att det numera kallas för jämlikhetsdata.
Ledare • Publicerad 28 mars 2024
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Ett tidigare förslag om hudfärgsregister säljs nu in under namnet jämlikhetsdata, trots att det i grunden handlar om samma sak. Att samla in anonymiserade data om etnisk bakgrund och hudfärg för att ”åskådliggöra den strukturella rasismen”.

Register över hudfärg riskerar att förstärka uppdelningen av vi och dom i samhället.
Register över hudfärg riskerar att förstärka uppdelningen av vi och dom i samhället.Foto: Claudio Bresciani / TT

Det är tre tunga fackförbund, Kommunal, Vårdförbundet och DIK, som i en uppmärksammad debattartikel stämmer in i kraven från Vänsterpartiet och Miljöpartiet om att samla in dessa data över den svenska befolkningen.

Annons

I andra sammanhang brukar grupper med lutning till vänster inta en mycket negativ hållning till statliga register över medborgare, från helt medicinskt nödvändiga register över aborter till FRA:s register från dess signalunderrättelsetjänst. Nu verkar ändamålen emellertid helga medlen. Riskerna tonas ned. Hur uppfattas exempelvis insamlingar av känsliga data från personer som omfattas?

Lägg därtill att insamlade data kan komma att användas på olika sätt, också av aktörer som vill förstärka fördomar och spä på motsättningar mellan grupper. Det går inte att utgå från att bara ”goda” krafter kommer att hänvisa till data utan att det också används för att fula ut grupper som kostnader för samhället.

Men det är egentligen heller exempelvis läckage från anonymiserade data som är det största problemet. Liknande sammanställningar finns, ska det understrykas, i stater som Storbritannien och USA. I USA finns en närmast besatthet över rastillhörighet. Detta att registrera egenskaper som etnicitet och religiös tillhörighet rimmar dock illa med den liberala demokratin, där individen ses som bärare av rättigheter i sig själv och inte får sina rättigheter genom att tillhöra någon specifik grupp.

”Detta att registrera egenskaper som etnicitet och sexuell läggning rimmar dock illa med den liberala demokratin,”

Register förstärker uppdelningen av invånare i vi och dom. Det är kategorier som inte är förhandlingsbara. Vi betraktas som låsta i gruppen svenskar eller utrikesfödda.

Fackförbundens intresse av förutsättningslös forskning ter sig också som en chimär. Syftet med jämlikhetsdatan är nämligen att ”följa den strukturella rasismen”. Forskningen ska således bekräfta något som fackförbunden redan ”vet” är fallet.

Att rasism, diskriminering och intolerans existerar och måste motarbetas är vi överens om. Men med strukturell rasism menas att den är inbyggd djupt inne i vårt samhällsväv – en väv som i våra ögon ter sig demokratisk och liberal. Och där människor har samma rättigheter och skyldigheter helt oberoende av hudfärg.

Martin TunströmSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons