unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Nationalekonomerna har tjänat Sverige väl

Ingen svensk vetenskaplig disciplin har under åren fått så hård kritik i det offentliga samtalet som nationalekonomerna. Men deras betydelse har varit avgörande för svensk ekonomisk utveckling.
Professor Assar Lindbeck avled den 28 augusti i en ålder av 90 år.
Professor Assar Lindbeck avled den 28 augusti i en ålder av 90 år.
Foto: LINA ALRIKSSON / DN / TT
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

I ett vackert minnesord i senaste numret av Ekonomisk debatt tecknar nationalekonomiska föreningens nya ordförande, professor Magnus Henrekson, ett vackert porträtt av den i augusti avlidne nestorn i svensk nationalekonomi, Assar Lindbeck.

Lindbeck byggde efter år som forskare på amerikanska elituniversitet upp forskarutbildningen vid Stockholms universitet, som skriver Henrekson utvecklades till en av Europas främsta. Andrea svenska universitet följde efter. Det är mot den bakgrunden som svensk nationalekonomi står sig bra även i dag. Även vid tillkomstens av Riksbankens pris till Alfred Nobels minne bidrog Lindbeck. Nobelpriset i ekonomi har givit svensk forskning prestige. Utländska professorer väljer att resa till kyliga svenska universitet under vintertid och svenska doktorander får möjlighet till studier utomlands.

De vetenskapliga framgångarna kan tyckas paradoxala med tanke på den närmast fientliga kontext som Lindbeck och hans forskarkollegor tidvis verkade i. Under många år utsattes nationalekonomin för tung kritik i den offentliga debatten, såsom varande en politiserad vetenskap. Nationalekonomer anklagades för att ha ”doktorsgrader i liberalism”. Det finns historiska variationer på den vetenskapsfientlighet som idag förknippas med populism och nationalism.

När den nationalekonomiska föreningen infiltrerades av kritiker som kallade nationalekonomer för ”siare” valde Lindbeck själv att lämna föreningen, men kvarstod som redaktör för Ekonomisk debatt – en tidskrift som han också varit med om att starta. Därigenom populariserades tung nationalekonomisk teori för en bredare krets av politiker, beslutsfattare och lärare.

Inte minst efter 1990-tals krisen kom nationalekonomer i allmänhet och Assar Lindbeck i synnerhet att befinna sig i centrum av den politiska debatten. Budgetunderskott och statsskuld skenade. Liksom räntan. Nationalekonomernas recept på hushållning efterfrågades.

I ett land med en stor offentlig sektor och med en öppen ekonomi ter sig den höga efterfrågan på ekonomer också naturlig. Ju mer reglerad en verksamhet är, desto större krav ställs på ekonomistyrning. Utan en välutbildad kader av ekonomer i debatten, på ekonomistyrningsverk, finansdepartement, konjunkturinstitut och riksbank hade hushållningen inte fungerat.

Det finns anledning att kritisera att nationalekonomiska överväganden trängt in i andra samhällssfärer. Andra värden såsom moraliska överväganden underordnas inte sällan ”marknaden”. Fastighetsskatt är ”effektiv”. Utbildningen ska vara mer ”näringslivsorienterad”. Arbetslösa ska flytta trots att uppbrottet är förenat med osäkerhet och oro.

Samhällsdebatten mår bra av att fler statsvetare, jurister och teologer deltar. Den mår bra av att bli mindre teknokratisk. Men det är knappast nationalekonomernas fel att deras metoder och verktyg efterfrågats. De är vetenskapsmän eller tjänstemän som svarar på frågor och hanterar uppdrag.

Och som Lindbeck själv skrev, citerad av Henrekson, : ”Det är viktigt att kunna tänka om, att revidera och förfina sitt sunda förnuft”.

Den uppmaningen känns inte mindre viktig i dag.