Annons

Minska skulderna och öka folkhälsan

När priserna stiger är det lätt att många som redan lever på gränsen hamnar i skuldsättning. Det har varit svåra tider länge efter pandemi och hög inflation. Men skuldsatta hushåll har fler nackdelar än de ekonomiska. Det handlar också om människors välmående.
Ledare • Publicerad 10 december 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
De med skulder hos Kronofogden har en två och en halv gånger högre risk att begå självmord.
De med skulder hos Kronofogden har en två och en halv gånger högre risk att begå självmord.Foto: Jessica Gow/TT

I en studie från Södertörns Högskola hittar forskaren Yerko Rojas ett tydligt samband mellan obetalda skulder hos kronofogden och risken att begå självmord. Resultatet i studien visar att de med skulder hos Kronofogden har en två och en halv gånger högre risk att begå självmord. Att dålig ekonomi och psykisk ohälsa hänger ihop och kan leda till självmord är allmänt känt, men i just den här studien har man räknat bort andra riskfaktorer som ekonomisk utsatthet, psykisk ohälsa och arbetslöshet för att visa det direkta sambandet mellan obetalda skulder och självmord. (DN 6/12)

Slutsatsen verkar helt enkelt vara att när skulderna hopar upp sig erbjuder självmordet en utväg. Ofta känns det som den enda utvägen för personen ifråga.

Annons

Självmord är ett stort problem i samhället och ökar framförallt bland unga. Ungefär sex gånger så många dör i självmord än i trafikolyckor. Så många som tredje ung person som dör i Sverige har tagit livet av sig. Regeringen har olika planer på att minska detta: för två år sedan infördes exempelvis en nollvision mot självmord – men det är inget som gett resultat ännu. (SVT 7/12)

”Sköt det själv-attityden är inte så konstruktiv när det handlar om suicidprevention.”

När det gäller privatekonomi så finns det många tabun kring att misslyckas med att sköta sin ekonomi. Men det går inte att reducera frågan till individuella misslyckanden. I många fall finns det små åtgärder som kunde hjälpt människor innan det gått för långt.

Digitaliseringen har gått väldigt fort, det kan vara svårt för många, särskilt äldre, att hålla koll på sina räkningar när allt mer behöver skötas online. Här finns möjligheter för samhället att underlätta för den enskilde att förstå och hantera ekonomin på ett ansvarsfullt sätt.

Men först och främst lever vi nu i ekonomiskt svåra tider. När kostnader går upp med 30% utan att lönerna följer efter kan man inte se ekonomiska bekymmer som privata problem längre. Höjda räntor, höjda elpriser, drivmedelspriser och allmän inflation på grundläggande varor. Det är problem som kommer att inkludera ständigt flera individer och familjer, men som den enskilda konsumenten inte nödvändigtvis kan göra något för att förhindra.

Om regeringen menar allvar med sitt arbete för att minska självmorden så bör man inte glömma betydelsen av insatser för människors privatekonomi. Det moderna samhällets “sköt det själv”-attityd är inte så konstruktiv när det handlar om suicidprevention. Konsekvensen av ökade åtgärder blir en förbättrad folkhälsa och en mer stabil privatekonomi för fler.

Edel Irén LappinSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons